☰ meny

en lista om 2018

01.01.2019 kl. 21:25

De senaste två åren har har varit lite lätt kaosartade med många olika projekt, husköp, bröllop, missfall, kattmisshandel, jobb upp över öronen och viss ekonomisk stress så trots den nya vardagen med en ny familjemedlem har detta år känts som rena rama barnleken (hehe) i jämförelse.  De tidigare åren har jag inte kommit mig för att göra några årssammanfattningar men i år tänkte jag försöka komma till skott! Letade fram en del bilder ur telefonarkivet och så smällde jag ihop lite frågor från olika nyårslistor som figurerat på diverse bloggar. 

♦ Gjorde du något 2018 som du aldrig gjort förut?
Gick igenom en hel graviditet med resultatet en ny liten familjemedlem. 

♦ Vad var din största framgång 2018?
På ett personligt plan var det ju nog graviditeten. Min kropp var ganska bra på att vara gravid, om jag får säga det själv. Arbetsmässigt är jag glad över att jag fick fast anställning till 80% på en arbetsplats jag gillar med arbetsuppgifter som passar mig fint. När det kommer till mitt företag tycker jag att jag i år faktiskt lyckades hålla mina uppdrag till en ganska rimlig nivå i förhållande till min anställning vilket helt klart kan ses som en framgång när det kommer till mig. Skaffade även en bokförare, vilket jag är olidligt tacksam över. Tycker att hålla ordning på siffror och allmänt pappersarbete kan vara rätt tråkigt, vill ju helst bara vara kreativ!

♦ Något oväntat som hände under året?
Graviditeten var inte helt oväntad, men ändå en positiv överraskning. Ett flertal vänner och bekanta kom även med besked om tillökning i familjen vilket var roliga överraskningar att höra - nu kommer Vidar att ha en massa jämnåriga vänner i vår bekantskapskrets när han växer upp! Att jag blev tilldelad tacksamhetstecken av min scoutkår var dock helt oväntat och gjorde mig väldigt glad!


På vinterpicnic i skogen.

 

♦ En vinterdag jag minns extra starkt.
En härlig vinterdag var fastlagsdagen då vi åkte pulka i ett megastor backe och grillade korv och värmde kakao över öppen eld. En annan fin vinterdag packade jag, mamma och Leonel pulkan full och drog till skogs där pappa gjorde skogsarbete och så dukade vi fram picnic i grävskopan. 

♦ Vilka platser/länder besökte du?
Jag har inte rest någonstans utanför Finlands gränser, vilket känns bra med tanke på miljön. Dock tänker jag inte sticka under stol med att jag t.ex. gärna skulle åka till Island för att hälsa på min gudson så kan inte påstå att de uteblivna resorna berott enbart på miljötänk utan snarare varit med anledning av graviditeten och ekonomiska skäl. Inom landet hälsade vi under året på kompisar i Åbo och Vasa och reste även till Tammerfors över påsken och gjorde en kort sommarresa till Lovisa. 

Hela våren försvann i en trötthetsdimma. 

Avskedsfika för teatergruppen jag jobbade med under våren. 

♦ Gjorde någonting dig riktigt glad?
Alla roliga som upptåg vi hittat på tillsammans med familjen. Och att se Vidars utveckling dag för dag. Inget slår att mötas av hans leende om morgnarna. 

♦ Och ledsen?
Lite hormoner spökade väl nu som då och påverkade humöret, men inget allvarligt. Något jag däremot vill ta upp som gjorde mig oerhört besviken var frukosten på bb. Jag, som är en frukostmänniska av rang tyckte nog havregrynsgröten och rostbrödet med en ynklig ostskiva på var aningen för tråkig. 

♦ Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
2018 har överlag varit ett mer stabilt år, så det medför väl även en lugnare känsla som i sin tur föder glädje. 

Lagom runt läge i mitten utav sommaren.


Min bästa väg, vägen hem.

♦ En vårdag jag minns extra starkt
En vårkväll i mars besökte vi mejeriet i Tenala, var även min mormor har jobbat. Det var intressant att få en liten inblick i arbetet och numer har de en ost uppkallad efter henne. Så fint. 

♦ Årets låtar?
All livsrumba åren 2016 och 2017 gjorde att jag lyssnade på extremt lite musik och jag har fortfarande inte hittat tillbaka till det att jag spontant skulle knäppa på radion eller lägga igång vinylspelaren. För att inte tala om alla spellistor på spotify jag förr gjorde enligt säsong. Så jag har verkligen noll låtar att komma med här förutom diverse barnvisor jag gnolat för Vidar. Eller! Två låtar kan jag faktiskt komma på, främst eftersom min man gått omkring och spelat dem - Dance Macabre av Ghost och Ashes av Céline Dion. Intressant kombo, jag vet. 

♦ Favoritserie?
Kommer knappt ihåg vad jag tittat på i början utav året, men några serier jag kollat på och gillat var: The Rain, Dark, Stranger Things, The Handmaid's Tale, The innocents och The Haunting of Hill House. Väldigt trevligt att Netflix börjat visa och göra serier som utspelar sig på andra platser än amerika och på andra språk än engelska. Har detta år kollat på serier på bl.a. tyska, franska, norska och danska. 

Mycket scouting har det blivit i år, här på sommarläger i Hållsnäs. På internationella kvinnodagen skrev jag om hur jag anser att vara scout är min feministiska handling

♦ Bästa boken du läste i år?
Har äntligen fått igång läsandet igen, trots att jag nog inte läste mer än en handfull böcker det här året. Ändå bättre än inget! Maria Turtschaninoffs berättarstil gillar jag väldigt mycket, därav blev nog Breven från Maresi en av favoritböckerna i år. Själarnas ö var också mycket bra!

♦ Årets sommarminne?
Ett av sommarminnena är väl det varma, svettiga vädret och då vi en utav dessa heta dagar stegar in på vårt hotellrum i Lovisa och konstaterar att vi nog skulle haft det "lyxigare" att bara åka hem igen. Rummet saknade luftkonditionering och var endast utrustad med en liten bordsfläkt, inredningen osade nittiotal och lakanen hade samma nyans som de på sjukhus. Någon vecka senare läste vi på nyheterna att stället hade gått i konkurs. Här har jag skrivit om vår Lovisafärd. 

♦ Vad gjorde jag på födelsedagen?
Min tjugoåttonde födelsedag firade jag tillsammans med närmsta familjen med ett litet trädgårdskalas. Dagen innan åkte jag och K ner till Barösund och åt god mat på Scola. 

I juni besökte vi Vasa.

♦ Är det något du saknat år 2018 som du vill ha år 2019?
Kompishäng! Men det är väl lite så det blir när alla blir äldre, har heltidsjobb och bor land och rike runt. 

♦ Hur gick det med några nyårslöften?
I början av januari skrev jag om mina målsättningar för 2018. En av målsättningarna jag skrev om var att "hålla mitt engagemang i organisationer, projekt och fritidsaktiviteter på en rimlig nivå och prioritera bort saker som tar mer än vad de ger tillbaka", vilket jag tycker jag för en gångs skull har lyckats helt okej med. Scoutingen fick lov att ta plats, men i övrigt skalade jag av. Bestämde mig bland annat att i egenskap av producent sluta jobba inom teaterbranschen. Yogan fortsatte jag med hela våren, men fick ta ett uppehåll pga graviditeten under hösten. Skall ta upp yogandet igen nu till vårterminen! Här hemma i huset har vi börjat renovera ett nytt sovrum till oss och vi färdigställde övre våningens gästrum. Semester höll jag också, vilket kanske var det mest vältajmade jag gjort på länge. Skulle ha förgåtts som höggravid i hettan på jobbet.

Det där med att inspireras att göra nya maträtter har jag nog inte lyckats lika bra med. Under vårvintern var matlagningsinpirationen på noll, under sommaren var det för varmt för att orka stå inne i köket och kocka och under hösten har Vidar snott all min tid så de kulinariska sensationerna har nog fått vänta. Ungefär lika dålig som förr har jag nog tyvärr också varit på att höra av mig till mina vänner. Måste skärpa mig. 

Ändå ett ganska ok saldo överlag vad gäller målsättningarna. 

Det bästa jag vet: när kompisar är på besök och umgänget går ut på att helt kravlöst bara hänga i timmar och enbart pausa för att äta.


♦ Årets höjdpunkt
Vidar.

♦ Årets kulturupplevelser?
Kultur, kultur, kultur... VAD har jag konsumerat i år? Ni kan föreställa er mig stå och slå handen i pannan likt Nalle Puh. Hmm. Graviditetströttheten har slagit ut prick alla minnen från i våras vad kommer till denna front så är högst osäker på om jag konsumerade något annat än filmer och poddar då? Ronja Röverdotter på Lurens sommarteater var dock en riktigt trevlig teaterupplevelse. Muminmuseumet i Tammerfors var också minnesvärt. 

En höstdag jag minns extra starkt
Tjugonde september, dagen då Vidar kom till världen, naturligtvis. 


På Lojo sjukhus med en nykläckt Vidde Vids. 


Bb-frukosten lämnade en HEL DEL att önska om vi säger som så. Påminn mig, om jag någonsin skulle vara på väg att föda barn igen, att packa ner en kylväska med en massa goda frukostgrejer. Den här gröten var minst sagt sorglig. 


... när vi kom hem fick vi dock en betydligt trevligare mottagning!

♦ Årets fest?
Har ju onekligen varit rätt så skralt med festligheter detta året. Men Vidars dop var en väldigt lyckad och mysig tillställning. Och att få vara med och fira min scoutkårs hundraårsdag var också fint.

♦ Årets utmaning?
Trodde ju det skulle vara att föda barn, men i och med att det slutligen blev kejsarsnitt så var det en väldigt odramatisk historia. Tror kanske snarare att hålla huvudet skarpt i våras hör till de större utmaningarna. Var så oerhört trött och innan vi hade berättat för någon om graviditeten var det svårt att hålla god min då jag nästan hade kunnat lägga mig tvärs över skrivbordet på jobbet för att ta en tupplur. 

♦ Vilket/vilka datum från 2018 kommer du alltid minnas?
Tjugonde september, Vidars födelsedag! 


Ett litet knytt som nu som tre månader gammal defintivit har fått mer hull på benen. 


Hösten bjöd på många mysiga familjestunder, speciellt medan Kisse fortfarande var hemma och ledig tillsammans med oss. 


♦ Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nja, har överlag mått ganska bra och den egentliga enda "gravidkrämpa" jag upplevde var förhöjda levervärden i slutet av graviditeten vilket ledde till en helt galen klåda över kroppen, speciellt under fötterna. Ja, och så har min handled trilskats och varit sjuk hela hösten (antagligen pga överansträngning), vilket jag verkligen hoppas att snart går om. 

♦ Vad spenderades mest pengar på?
Att föda barn var ju inte direkt helt gratis, speciellt eftersom jag var tvungen att besöka mödrapoliklinken för en massa extra kontroller i slutet av graviditeten. Men i övrigt har det väl mest varit det gamla vanliga; huslån, försäkringar, mat, och bensin. En stor del av mina pengar, i stora drag allt jag kammande in via mitt företag, åkte däremot rakt in på sparkonto för att försäkra mig om att ha råd att vara hemma med Vidar åtminstone ett år. 


En ynnest att få vakna brevid denna glada filur varje dag. 


Av mormor och morfar fick Vidar denna fina stjärntavla som han (jag) önskat sig i dopgåva. 


♦ Gjorde någonting dig riktigt glad?
Alla små fina stunder med familjen. Är så glad över alla små upptåg vi hittar på tillsammans. 

♦ Planer för 2019?
Att njuta av tiden hemma med Vidar och ta tillfället i akt att göra sådant jag annars inte har tid med. Små kreativa projekt och spontant hälsa på vänner till exempel. 

Tack för allt, 2018!

Kommentarer (0)
Skriv siffran 10 med bokstäver:

 

 

 

 

 

 

Miilo kallas jag av de flesta, men går under Emilia Nyberg för de som vill vara mer officiella. Här skriver jag om livet som kreativ mångsysslare, småbarnsmorsa samt livet på landsbygden. Bland annat. Gillar katter, kaffe, Kisse och Karis. Kokosbollar är också gott. 

 

Du hittar mig även på följande plattformer:
Instagram: @miltonmiilo, @sutarkulla
& @fotografemilianyberg
Facebook: Fotograf Emilia Nyberg
Hemsida: emilianyberg.com

Kontakt: 
elt.nyberg[at]gmail.com eller
fotografemilianyberg[at]gmail.com



bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Senaste kommentarer

☰ meny