som pricken över i:et

Publicerad 24.01.2018 kl. 22:07

För några veckor sedan fick jag äntligen upp ögonen för den fantastiska serien Det sitter i väggarna och har sedan dess slukat så gott som alla avsnitt. Med inspiration av detta har jag även saktat tagit upp forskningen för släkten och gården igen och har de senaste kvällarna sysselsatt mig med att bläddra i de gamla fotoalbumen och dokumenten som lämnades kvar här i huset då vi flyttade in. 

Här ovan en bild jag tycker är alldeles ljuvlig med folk i alla åldrar som ligger huller om buller i gräset och kaffepannan är också med! Tyvärr vet jag inte vem det är på bilden, men detta är ju helt klart en målbild för nästa sommar.

Nåväl, tänkte att vi kunde se på några av dokumenten. De flesta är så himla vackert skrivna, så de är en fröjd att läsa och titta på. 

Dokumenten som finns kvar är mest köpebrev, testamenten och ett och annat auktionsprotokoll skrivna med snirkliga, vackra handstilar. 

Den här var dock lite mer svårtydd - ser ut som någon haft 140 i glaset då hen skrivit detta. 

Ett kontrakt från 1800-talet bara. Då farfars farmors far köpte gården utav sina farföräldrar. 

De gamla fotoalbumen som lämnades kvar lär skall ha tillhört farfars fars första fru Fanny (pjuh, vilken tungvrickare) och tyvärr är de flesta bilderna utan beskrivning, så vem som är på bilderna är svårt att avgöra. Men några har små namn inskrivna i blyerts under sig, som detta fotografi som föreställer farfars farmor Hilda. Hon hörde till "ursprungs-Nybergs" som bodde här på gården, men hon gifte sig passande nog med en Frans som också hette Nyberg i efternamn, så namnet stannade kvar på gården. 

De gifte sig redan när hon endast var 17 år gammal och bara någon månad senare föddes den första sonen. Därtill fick de 10 barn under de kommande 19 åren, men bara några år efter den sista dotterns födelse dör maken Frans och hon blir ensam försörjare av barnen och skall dessutom basa över gården. Det måste ha varit ett ganska tufft liv som krävt en hel del skinn på näsan. 

Men det allra finaste fyndet jag hittills gjort måste vara detta - Hildas signatur, som hon skrev med ett litet hjärta som pricken över i:et. Så fint!

Kommentarer (2)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:
Så spännande! Bra mål för inkommande sommar för övrigt, det där med att ligga huller om buller i gräset. Har du läst Märta Tikkanens Emma och Uno? Rekommenderar den verkligen framför allt nu när du är inne i släktforskningssysselsättningen! Jag läste slut den inom loppet av två veckor, så fängslande var den! Kram från ett regnigt gbg ♥
fia25.01.18 kl. 11:09
Alltså vad fint. Dendär pricken gjorde mej märkligt glad. Lycka till med forskningen!
Annika29.01.18 kl. 17:15

 

 

 

 

 

Emilia Nyberg heter jag, men har en tendens att lystra aningen bättre till Miilo. Är en kreativ mångsysslare, fotograf, scout, husägare, fru och Karisbo i själ och hjärta. Bland annat.
Kan vifta på näsborrarna och är ​snäll för det mesta, förutom när mitt blodsocker är lågt. 

Denna blogg fungerar som min kreativa avlastningsyta, klotterplank och dagbok för tillfällen jag anser vara värda att minnas. En salig blandning av livet på landet, tankar & åsikter, projekt jag jobbar med och allmänt pladder. Samt en och annan kattbild där emellan. 

 

Du hittar mig även på följande plattformer:
Instagram: @miltonmiilo, @sutarkulla
& @fotografemilianyberg
Facebook: Fotograf Emilia Nyberg
Youtube: Livet på Sutarkulla
Hemsida: emilianyberg.com

Kontakt: 
elt.nyberg[at]gmail.com eller
fotografemilianyberg[at]gmail.com

 



bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Senaste kommentarer

18.02, 09:55en februarifredag i helsingfors av Amanda
11.02, 03:57årets sista utflykter av Nattugglan
29.01, 17:15som pricken över i:et av Annika
☰ meny