☰ meny
 

sex månader med vidar

Månadens Vidars Värld-bild fick bli inspirerad av visan "Räven raskar över isen", men i och med att det också är vårdagjämning idag tänkte jag att det nog så småningom är dags för isarna att smälta och så drog ju Kompis Kanin ut på fisketur också. Om du vill se tidigare månadsbilder hittar du dem här: 1, 2, 3, 4 och 5

Men ja, sex månader var det ja. Inte illa jonglerat med detta föräldraskap då man än så länge klarat sig med hedern i behåll.  Lill-Vidds blir allt roligare att hänga med för varje dag som går då han för det mesta är på riktigt solskenshumör. Lite gnällig kan han vara ibland, då åtminstone en tand har börjat dyka upp men i övrigt växer han och mår fint. Är fem före att kunna sitta helt själv, med lite stöd går det fint - att hoppa har han dock blivit en riktig fena på efter att ha introducerats för hoppgungan hos mormor och morfar och nu börjar han studsa som en liten pingpongboll så fort en håller upp honom i famnen. Han drar också gärna upp sig stående så fort han bara får chansen och vänder sig snabbt som attan runt på mage och sprattlar som en liten galning om han läggs ner på golvet. Framåt tar han sig inte ännu, men det känns som om han är på väg att snart knäcka den koden, vi får se. 

Dygnsrytmen har hållit sig lik rätt länge nu. Vidar somnar vid sju på kvällen och vaknar vid sju-åtta på morgonen. Däremellan vaknar han två gånger under natten, oftast med ett gallskrik, för att äta. Har lite försökt rucka på detta genom att introducera gröt på kvällen innan han går och lägger sig, men än så länge är det relativt nytt så ser inga tydliga "resultat". Eventuellt har han börjat sova aningen längre och har åtminstone nu några nätter vaknat första gången kring två. På dagarna tar han vanligtvis en tupplur på förmiddagen någon gång vid nio-tio-tiden och sover från allt mellan 45 minuter till närmare tre timmar. På eftermiddagen brukar han ta en kort tupplur som så gott som aldrig överskrider 30 minuter. Med god tur (och om första sovpasset varit väldigt kort) lyckas vi ibland klämma in ytterligare en kort sovstund senare på eftermiddagen kring fyratiden.

Matglädje verkar vara en stark egenskap hos samtliga medlemmar i denna familj och Vidde är inget undantag. Till största delen ammas han nog fortfarande, men visst slinker det ner någon flaska ersättning här och där så att jag inte är helt låst vid hans mattider. Dessutom har vi börjat ge lite grönsaks- och fruktpuréer (vid lunch/mellanmål) och det sjunker med god aptit. 

Finns säkert en hel rad andra grejer jag också kunde berätta, men tror vi lägger punkt för denna månadsrapportering här. Över och ut, för denna gång. 

Tack lilla rävunge, att just du kom till oss!

20.03.2019 kl. 20:59

om en utställning ni inte får missa!

Har ni någon gång undrat varifrån jag fått mina konstnärliga anlag? Nåja, det har ni rimligtvis kanske inte gjort, men jag berättar i alla fall: nämligen från min mamma! Mitt gamla rum där hemma hos dem har numer fått ge vika som ateljésutrymme där det ena efter andra häftiga konstverket föds till liv. Imorgon öppnar hon sin allra första utställning på Galleri Perspektivet i Ekenäs. Vernissaget börjar klockan 18, hoppas ni tittar förbi!

The Elements av Sara Nyberg
18-30.3.2019
på Galleri Perspektivet, Raseborgsvägen 8, Ekenäs
Öppet: må-ons kl. 10-20, to-fre kl. 10-17 och lö kl. 10-16

 

17.03.2019 kl. 15:35

tisdag till fredag

Så gick det en vecka igen som aldrig kommer åter. Är lite fascinerad över hur snabbt tiden sist och slutligen går, trots att vi har ett ytterst långsamt vardagslunk på gång just nu. Jag kan ju själv  få lite myror i byxorna av att bara sitta hemma, men märker hur gott det gör Vidar då alla rutiner gör honom väldigt glad och harmonisk. Detta syntes nämligen väldigt tydligt idag då vi hade program under dagen som  helt rubbade hans dagssömn, så det blev lite kämpigt att hålla sig vaken nu på kvällen ända fram till läggdags. Nåväl, nog om det. Nu till vår rysligt spännande vecka (spoiler: den var inte så spännande, så den som väntar sig sådan läsning får nog ta och vända i hallen):

Började veckan med vagnpromenad i solsken med katt. Eller var det kanske katten som var ut och promenerade med oss? Eventuellt. Ibland känns Lana verkligen som en liten vallhund när hon följer med oss ut och gå, då hon är extremt noga med att vi inte skall gå för långt bort hemifrån och börjar jama uppmanande då hon anser att det är dags att vända hem. 

Onsdagens stora höjdpunkt (för somliga i familjen) var att ligga på mage och spana in ovan nämnda djur som intog lunch. Har ju själv sedan modersmjölken blivit lärd att uppskatta de små nöjena i livet (ni vet, skogspicnic framom en resa till legoland och en tur i rulltrapporna i "formis" i stället för säsongskort på borgbacken) och det är definitvit något jag vill föra vidare till Vidde Vidarson. Tänker att detta föräldraskap blir betydligt enklare, billigare och framför allt mysigare så. 

En annan höjdpunkt (för andra i familjen) var biobesök. V sover ju vanligtvis som en stock mellan kl. 19-01, så då passade det ypperligt att vi överlämnade barnet och huset på katternas ansvar och smet iväg för att kolla på Captain Marvel (bra film! älskade speciellt att en katt hade en semistor roll!). Okej, skoja (ifall någon orimligtvis inte anade det). Farmor var här och höll ställningarna. Mycket mycket mycket tacksamt med far- och morföräldrar som ställer upp och att be-busen inte klagar om det blir ff någon timme. När vi kom hem från bion bjöd moder jord på ett himla ovårigt snöoväder - så där kommer kopplingen till bilden till höger in. 

Torsdag. Även känd som treat yourself-dagen, eftersom jag har yoga då. Går på en timme som speciellt fokuserar på ryggen och det är nog så himla skönt att få sträcka på sig och ligga stilla och bara andas en liten stund utan någon som drar en i håret eller dreglar en på kinderna. Vore ju hemskt underligt om kurskamraterna fick för sig att ta till såna fasoner. Hehe. Efter yogan stod traditionell bastukväll hos mina föräldrar på schemat och till middag något så post-yoga-hälsosamt som fryspizza. Man är ju bara människa hörni.

Idag tog jag och Vidde mormor och farmor under armen och drog iväg in till Karis för att luncha och gå på konstutställning tillsammans. Mycket bra fredagsnöje, som jag hoppas kan återkomma nu som då då bägge är antingen lediga eller jobbar halvdag på fredagar. Perfekt för en (svär)dotter som suktar efter sällskap. Och lilla V skiner ju som Nådendals sol så fort han får syn på någon av dem, så ingen klagar om vi säger som så. 

Och det var den veckan det, på ett ungefär. Nu skall jag bänka mig i soffan tillsammans med ett gäng chokladbollar och håller tummarna att vi lyckas komma överens om en film att se på innan vi ätit upp dem alla. Denna helg skall ett stycke nittiofyra år gammal morfar firas och så skall jag eventuellt hjälpa mamma att ställa i ordning hennes utställning (vernissage på måndag, kom!). Drömmer lite om att ta oss till Köttkontrollen för en brunch också, men det återstår att se om vi lyckas med det lilla projektet. 

Trevlig helg!

15.03.2019 kl. 19:52

en helg med rebelltjejer och familjebrunch

Det blev en helg med hundratio i glaset och väldigt mycket scouting på schemat då vi ordnade övernattning för åldersgruppen jag fungerar som ledare för. "Fuskade" lite och åkte hem till natten, främst eftersom Vidar fortfarande vaknar för att äta ett par gånger under nätterna och jag kände att en övernattning med honom och sjutton elvaåriga scouter skulle vara lite väl övermäktigt. Säger kanske något om ljudnivån när det pep i mina öron då jag kom hem som om jag hade hängt på krog hela kvällen. :--)

Eftersom evenemanget lämpligt nog sammanföll med internationella kvinnodagen, passade vi på att ordna hajken under temat "rebelltjejer" (med inspiration från  böckerna på bild). 

Lördagen bjöd på riktigt fint väder, vilket var tacksamt då vi skulle vara ute med scoutgänget. Också väldigt skönt att kunna ordna grejer vid den nyrenoverade scoutstugan och ha tillgång till vatten, el, kök och till och med ett torkkskåp. Nästan så man blir lite bortskämd.

När scoutövernattningen var slut var det dags att åka hem och invänta följande programpunkt för helgen. Sandra och Jasper kom nämligen förbi för att spela sällskapsspel och umgås. Det märktes även att jag varit aningen trött och hungrig då jag kurvade via butiken på vägen hem, för det som bara skulle vara "lite tilltugg" resulterade i ett proppfullt köksbord av godsaker. Var fullt upptagen med att ha det trevligt, skratta tills tårarna trillade och äta gott så inga bilder blev tagna. Denna lilla fönsterhälsning som någon lämnat i scoutstugan får illustrera den goda stämningen istället. 

På söndagen bjöd min bror in till familjebrunch! Har inte blivit av på länge, så det var ett ytterst välkommet inslag. 

Var riktigt livat i luckan med fem små barn och kan bara tänka mig hur det blir sen när de två minstingarna också tar sig fram snabbt som attan. Sen är det först rumba när vi möts upp! 

12.03.2019 kl. 19:56

en torsdagslista

Hej, hallå! Tänkte passa på att pryda denna torsdag med en liten random lista jag hittade samt några bilder jag försökte få till i morse. Lilla V var måttligt intresserad, som ni kan se. Men ja, lista var'e:

→ Välja året du dör eller välja hur du kommer att avlida?
Välja hur jag kommer att avlida, då kunde jag ju i princip välja vid vilken ålder det skulle hända, eller?

→ Ha gratis Apple produkter för resten av ditt liv eller ha gratis Wi-Fi vart du än går?
Har inte något skriande behov av något av dessa, men inte skulle jag ju tacka nej till en iMac i rent och skärt arbetssyfte. 

→ Fullfölja din största dröm eller ta tillbaka det som du ångrar allra mest i livet?
Är faktiskt väldigt få saker jag ångrar i livet, så skulle definitivt välja att fullfölja min största dröm som i nuläget är att bygga upp en hel verksamhet kring vår gård. Festlokal ute på vinden, konferensrum i ladugården, stor bastu med gillestuga och bed & breakfast. Kanske en äventyrsbana ute i skogen och  ett galleri i ett av uthusen också? Kanske det ännu händer en vacker dag, har lärt mig att man skall säga saker man drömmer om högt. Vill någon sponsra detta väldigt anspråkslösa projekt kan jag skicka kontonummer, nemas problemas! 

→ Kunna läsa andras tankar eller kunna förflytta dig lika snabbt som ljuset?
Definitivt förflytta sig snabbt som ljuset. Tror man skulle få fel i huvudet av att kunna läsa andras tankar. 

→ Ha presentkort värda fem miljoner kronor eller ha två miljoner kronor som rena pengar?
Jag antar att man kanske inte kan få presentkort till banken, så skulle nog välja den mindre summan och gå raka vägen till banken och betala av huslånet. 

→ Vara bästa kompis med din favoritkändis eller dejta din kändis-crush i två år?
100% ointresserad av bägge punkterna. Är ju så himla tråkig att jag inte ens har någon kändis-crush, måste alltid krysta fram något halvtamt svar om någon tvingar mig svara på den frågan. 

Gratis bensin i 25 år eller äga din drömbil?
Herregud, gratis bensin - utan tvekan! Vet att det ur en miljöaspekt inte kanske är helt hundra att gå och omkring och önska sig två och ett halvt decennium av gratis bensin, men bor man på landet utan kollektivtrafik samt har en kärra men saknar häst, så är det lite svårt att kringå att åtminstone i viss mån förflytta sig med bil. 

→ Vara osynlig eller se in i framtiden?
En liten, liten glimt in i framtiden vore ju nog spännande att få se. Men allt skulle jag defintivt inte vilja veta, skulle ju bli oerhört svårt att leva i stunden då. 

Fortsätta ditt liv eller börja om från början?
Varför skulle man ens vilja börja om från början? Nej huhu, vad ansträngande att knega sig igenom 28 år en gång till för att komma till denna punkt. Nej tack, jag fortsätter gärna i samma bana. 

→ Spela basket i klackskor eller fotboll med rullskridskor?
Jag tänker att det ju inte kan vara helt omöjligt att hålla balansen i ett par rullskridskor på en gräsmatta, så jag väljer det  senare alternativet. Ingen nämnde ju att man måste göra några mål. 

→ Kunna kommunicera med djur eller kunna prata och förstå alla språk i hela världen?
Visst vore det praktiskt att kunna addera bl.a. helt flytande finska och ryska till ens lilla hjärnkontor men trots det skulle jag nog välja att kommunicera med djur alla dagar i veckan, haha. Vore ju drömmen att kunna tala med sina katter, känner nästan att livet vore komplett då. ♥


Listan kommer från nouw, de läckra ögonpåsarna is made by dryga fem månaders föräldraskap.

07.03.2019 kl. 14:21

mars, april har knopp i håret

Äntligen ny månad och officiellt vår enligt kalendern (även om väderleken säger något helt annat). Snöyra och solsken, tulpaner och skitiga fönster. Välkommen mars! Trots att det senaste halvåret gått ganska snabbt, har det ändå stundvis känts otroligt segt då jag mer eller mindre konstant har befunnit mig här hemma. Känner hur alla mina sinnen suktar efter mer stimuli, så det skall bli otroligt skönt att under vårens lopp kunna bli aningen mer flexibel i takt att vägarna torkar upp och det blir varmare väder där ute. Tänker mig vagnpromenader på andra ställen än vår byväg! Spontana besök till mataffären! Kanske bjuda in mig och Vidde på kaffe hos någon om vi skall vara riktigt yolo? Ja ni hör ju, är inte direkt stora visioner, men efter denna stillsamma vinter på hemmaplan är inget äventyr för litet för denna duo. 

En delorsak till att vårlängtet känns extra starkt just nu kan vara att hela familjen var förkyld i lite olika omgångar under förra veckan. Så programnivån var ännu lägre än normalt, inte ens särskilt många promenader kom vi iväg på. Tur så har vi ett stort hus med många rum att förflytta oss mellan för att få tiden att gå om dagarna. Idag hittade K oss liggandes på toalettgolvet när vi kom hem. Av någon anledning är det Viddes happy place, och inte mig emot att få ligga en stund på golvvärmen då alla andra golv i detta hus är ganska dragiga. 

Samtidigt har det varit skönt med så lite på schemat, då vi mer eller mindre bara kunna vara hela helgen. På lördag kväll bänkade vi oss vid köksbordet för att spela spel. Vi mindes  tillbaka till kortspel vi vi brukade spela i början av 2000-talet (stress, james bond, seven up, tecken, fusk) och drog några omgångar vändtia. Tänker att vi borde återinföra kortspelandet i våra liv - kanske bli som de vuxna när vi var barn och alltid samlas med vänner för att spela mariage? Sidospår: när vi var på abiresa till Rhodos hörde vi av oss hem för att fråga om reglerna bara för att kunna spela detta, haha. Varför fokusera på fest när man kan fokusera på pick, stick och trumf? 

Spanar alltid efter brädspel på loppis och till ett av mina bästa fynd hör Pekings mysterier, som både jag och K spelat som små. Inte särskilt klurigt att spela som vuxen, men däremot riktigt nostalgiskt! K var dessutom orimligt nöjd över utgången, för han vann mig i prick alla spel vi spelade. Har nog aldrig hänt förr skulle jag tro. 

Och hör och häpna - efter spelkvällen drog jag ut! Ut som i ut-ut! Bland folk! För att ta mig en öl! Lyssna på musik! Umgås! Ai että, det var ju inte direkt igår. Kändes så roligt att spontant kunna höra av sig till en vän samma kväll och få ihop en träff för att sedan gå på klubbkväll. Tyvärr hade ryktet om detta evenemang inte lyckats sprida sig så väl, så det var lite magert med folk, men jag fick lyssna på bra musik och ha trevligt umgänge så jag var nöjd ändå. Och kan meddela att lilla V sussade sött hemma i sin säng i sällskap av sin far under tiden jag var borta och själv vaknade jag upp pigg som en mört följande dag. Ifall någon skulle gå omkring och fundera på den saken. Ingen skadad sked liksom. 

Och nu: ny vecka och nya tag. Har förutom den dagliga bebissamvaron på agendan att hjälpa mamma med allt adminstrativt kring hennes utställning (skall berätta mer om den sen) samt skall planera programmet för en hajk vi ordnar med scoutkåren under helgen. Internationella kvinnodagen till ära blir det rebelltjejstema, tror det blir riktigt bra! 

05.03.2019 kl. 22:29

om att ha en stund för sig själv

Ah, bästa stunden på dagen - då resten av familjen gått och lagt sig och jag får ha huset helt tyst och lugnt för mig själv ett litet tag. Levde som yngre helt i tron om att jag är ut i fingerspetsarna extrovert (dvs får energi av att umgås med andra) då jag ofta hittade mig själv i diverse sociala sammanhang, men har på senare dagar insett att det är raka motsatsen som gäller som energikälla för mig. Men som yngre bodde jag ju också själv och då fick man de lugna, ensamma stunderna automatiskt utan att man behövde reflektera över det. Nu är det ju inte som att jag skulle vilja skärma av mig totalt från omvärlden, men tycker det är otroligt skönt att med jämna mellanrum få omge mig med total tystnad. Skulle till exempel aldrig falla mig in att knäppa på teven bara för att ha något som snurrar i bakgrunden utan att jag ser på det. 

Nu kräver ju visserligen de där lugna stunderna aningen mer planering, då jag i princip måste vara socialt på alerten mer eller mindre dygnet runt. Men så här mellan åtta och tolv på kvällen brukar läget vara ganska lugnt då Vidar sover gott och jag kan lägga fokus på annat. Som att ta en ostörd dusch, pynja med något vid dator, dricka en varm (!) kopp te eller något annat litet trevligt tidfördriv - mysa med katterna (eller kisse) till exempel.

I skrivande stund har Louie klämt ner sig i soffan brevid mig och han har snart lyckats sträcka ut sig så mycket att jag faller i golvet. Men det är väl mer eller mindre vad jag gör när jag  breder ut mig över hela sängen också så antar att karma bites back, hehe. 

Innan jag lämnades i min ensamhet med den fyrbente kissekatten tillbringade vi även en del av kvällen att sitta och spåna på hur vi skulle vilja göra om köket och badrummet i huset. Vi kom in på ett helt nytt spår som åtminstone i mitt huvud låter helt fantastiskt (vi är ju inga arkitekter precis så inte lika klart om det går att genomföra) och i vanlig ordning skulle jag vilja börja riva köksinredning på en gång, helst igår. Även en rivning av trappan skulle vara aktuell i detta projekt, så det kanske säger en del om omfattningen. Dock är det ju inte precis som vi sitter och pantar på en saftig pengabinge, så tills vidare får vi nöja oss att drömma. Vi lär ju i alla fall ha väldigt god tid på oss att samla inspiration innan vi kan slå till, om man vill se det från den ljusa sidan. 

01.03.2019 kl. 21:35

en dag med ugnsfetapasta, kompishäng och mumindalen

Är det något jag uppskattar, är det att få små vardagsbesök som piggar upp våra dagar en aning. Vi är ju lite strandsatta här ute på landet om dagarna då vi inte har någon bil till förfogande så det är alltid väldigt uppskattat när kompisar svänger förbi på visit. Extra lyxigt de gånger då de har med sig lunchingredienser (en av vägarna till mitt hjärta går definitivt via magen, haha) och stannar länge utan pressat tidsschema. 

Vi rörde ihop den omtalade ugnsfetapastan och till efterrätt brassade vi på med något så barndomsnostalgiskt som vaniljglass med O'boy. Den kombon slår aldrig fel. Jollrade och myste med Vidde, som stackarn har dragit på sig en tråkig förkylning så lite extra kramar och gos var verkligen på sin plats för honom. 

Någonstans mellan tappra försök att få lite mat i en totaltäppt bebé och svalnade koppar kaffe passade vi även på att titta på den nya produktionen av mumin. Samma sak som den japanska nittiotalsversionen är det ju inte, men tyckte den var riktigt mysig och fint gjort. Det jag dock saknade var musiken! Introt av Benny Törnroos kan jag nog leva  utan, men desto mer saknade jag istället Sumio Shiratoris magiska, kännspaka toner som är något alldeles extra. I den gamla versionen visste man genast om det t.ex. höll på att bli spännande bara av att lyssna på musiken. Men antar att det är något man vänjer sig vid. Riktigt fräscht tycker jag ju nog samtidigt det är att de tagit in nutida artister och gjort något helt annat av det.  Gillar att de även i denna nyproduktion har smugit in små undertoner som enbart är menade att förstås av vuxna ögon som tittar på serien. Ser fram emot att se vad de kommande avsnitten handlar om. 

28.02.2019 kl. 10:34

Om hur man fixar vardagsrumban & ett föreläsningstips

i samarbete med Marthaförbundet


Att få vardagsrumban att löpa smidigt kan ju minst sagt vara ett litet pussel. Hos oss är det oftast vad vi skall göra till middag som skapar huvudbry, men de senaste veckorna har vi äntligen kommit oss för att börja veckoplanera våra middagar samt gjort den huvudsakliga mathandeln via nätet. Bara några klick och så kan man hämta upp en färdigpackad låda, skönt för oss som inte bor på en armlängds avstånd från närmsta affär.

Dock är det lätt hänt att fastna i samma gamla hjulspår vad gäller maträtter (sa någon batatsoppa eller pasta carbonara?) och där kommer Marthaförbundet in i bilden! Via deras inspirationskanaler på nätet (som t.ex. instagram och receptbanken) har jag kommit över både ett och annat riktigt läckert recept, som för det mesta dessutom är riktigt lättlagat, vilket kan vara skönt för en trött småbarnsförälder.



Marthaförbundet ordnar även kontinuerligt olika typer av kurser och evenemang, ofta med teman för att underlätta vardagen i olika skeden av livet.

Nästa veckas fredag 8.3, ordnas föreläsningen Fixa Matvardagen! på Toppen i Ekenäs mellan kl. 12-13. Föreläsningen tar upp tips på hur man kan få barnen att prova på nya smakupplevelser och ger idéer till hur man kan tillreda en mångsidig kost. Marthaförbundet bjuder på konkreta tips på hur man får matvardagen att fungera, ger inspiration till lättlagade maträtter och bjuder på en goodie bag till alla som deltar. Läs mer om kurstillfället här och anmäl dig här.

Är det något annat Marthaförbundet är grymt bra på, så är det utan vidare snygga tryckprodukter. Till en av deras nykomlingar hör barnkokboken Tack för maten!, som är en kokbok anpassad för hela familjen med 25 enkla vardagsrecept.

Denna bok fick fungera julklapp från mig till några av mina lite mindre kompisar och den blev mäkta populär bland mottagarna, så kan verkligen rekommendera att haffa denna bok till dig själv eller någon liten kock du känner. Boken finns både till salu på Toppen, där tidigare nämnda föreläsning hålls, men även t.ex. via Marthashoppen.

Boken innehåller inspiration till allt från vardagsmiddagen till fredagsmys och utflykter och utgår från Marthaförbundets matvision med fokus på inhemska och säsongsanpassade råvaror. Vi fick vårt eget exemplar av boken när Vidar föddes och jag ser så mycket fram emot tills han är så stor att vi kan kocka recept ur denna bok tillsammans!

27.02.2019 kl. 08:50

en sportlovsvecka senare

Hade inte förväntat mig så mycket av sportlovsveckan i min  nuvarande konstanta "ledighet", men hade inte tagit med i beräkningarna att andra kanske firade ledig sportlovsvecka så det innebar ju plötsligt att även jag kunde fylla veckan med trevligt sällskap om dagarna. 

Inser även när bilderna är uppdragna på detta vis att min kamera på telefonen börjar bli riktigt skröplig. Men vad gör man när telefoner alltid börjar säga upp kontraktet efter dryga två års använding? Är ju inte den som vill skaffa en ny telefon innan den säckar ihop helt, så ni (och kanske främst jag) får helt enkelt leva med lite halvtaskig kvalité tills vidare. 

I början av veckan bjöd mamma in till plättkalas och det är en ju en normalt funtad person inte sen att tacka nej till. Leonel var också där och bjöd i sin tur in till legobygge, så medan vi satt och byggde storartade ting (jag) och snodde alla bästa bitar (han) skrålade vi ikapp till Sås & Kopp. 

En annan dag kändes vi (jag) oss extra piffiga, så vi (Vidar) drog fram fotominen som är standard i detta hushåll. Han är ju för det mesta en ganska glad och skrattig bebé, men så gott som varje gång jag drar fram kameran åker denna min fram och är omöjlig att lura bort. 

Sandra har också varit här, en av Vidars klara favoritpersoner! Ah, blir så varm i hjärtat av att se ens avkomma gilla ens kompisar och vice versa. 

Skrapade fram allt gott jag kunde hitta i skafferiet, finbesöket till ära. Vi konstaterade att ingen av oss kunde dra oss till minnes när vi senast skulle ha ätit en fastlagsbulle med mandelmassa, och insåg till vår förvåning att den ju smakade helt okej. Men kom även överens om att vi nog aldrig skulle välja denna typ av bulle framför en bit chokladkaka. 

Mysiga hemmakvällar bjöd sportlovsveckan även på. En av de aboslut bästa sakerna med att ha sovit i salen den här hösten och vintern är utan tvekan att få slumra till ljudet av eld som sprakar i kakelugnen. 

Picnic nere på isen har vi ju också hunnit med, som jag redan berättat om. Kanske den mest sportloviga aktivtet vi fick till under veckan. 

Och om någon undrar ifall det går någon väg ner till träsket från vår gård är svaret nej. Körde ner vagnen över skaren på åkern och drog den sedan genom vassen den sista biten. Får väl skatta mig lycklig att vi var förnuftiga nog att skaffa en vagn med rejäla hjul med tanke på alla eskapader den dras med på. 

Under helgen kidnappades Vidar av sin farmor en liten stund så jag ock Kisse fick lite tumistid över en varsin pizza. Känns ju alltid lite märkligt de gånger vi äter en hel måltid tillsammans utan att behöva avbyta varandra. 

Avslutningsvis har vi tagit det ganska piano, speciellt efter att en förkylning drog in över familjen på söndag kväll. Har funnit ganska få saker i föräldraskapet som oöverkomliga, men att ta hand om och underhålla en liten fem månaders krabat medan man själv på sin höjd skulle orka ligga på soffan, sträckkolla netflix och äta glass är nog lite lagom tungt. Tur har vi snälla medmänniskor i närheten som erbjuder avlastning vid såna tillfällen. 

 

26.02.2019 kl. 21:36

 

 

 

 

 

 

Miilo kallas jag av de flesta, men går under Emilia Nyberg för de som vill vara mer officiella. Här skriver jag om livet som kreativ mångsysslare, småbarnsmorsa samt livet på landsbygden. Bland annat. Gillar katter, kaffe, Kisse och Karis. Kokosbollar är också gott. 

 

Du hittar mig även på följande plattformer:
Instagram: @miltonmiilo, @sutarkulla
& @fotografemilianyberg
Facebook: Fotograf Emilia Nyberg
Hemsida: emilianyberg.com

Kontakt: 
elt.nyberg[at]gmail.com eller
fotografemilianyberg[at]gmail.com



bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Senaste kommentarer

☰ meny