vecka °2/18

Har jag blivit den där bloggaren som kommer dragande med veckolistor? Vem vet, kanske. Högst oklart om det kommer bli en återkommande grej, men här följer i varje fall en snabb sammanställning  på vecka två av detta år: 

✨  veckans händelse: en av de få grejer jag har nerplitat i kalendern är vårens kick off med min scoutkårs ledare i slutet av veckan, så det får väl lov att bli veckans händelse då. 

✨ veckans humör: bra, men lite förvirrat. Har så himla lite inprickat i min sista semestervecka så har lite svårt att greppa den kommande veckan. Sovit och bara hängt hemma är ju i princip det enda jag gjort de senaste veckorna så känns som om det vore helt okej om jag hittade på något utanför husets väggar? 

✨ veckans borde: ställa om min dygnsrytm. Om jag skulle fortsätta med de här tio timmars nätterna jag sportat med hela ledigheten borde jag börja lägga mig redan vid åttatiden om kvällarna, vilket inte känns helt realistiskt. Så dags att börja sova lite mindre! Ja, och så skall jag ta och städa bort julen också - nu får granen lov att ryka fastän den fortfarande är ganska fin. 

✨ veckans jobb: Här borde jag ju rimligtvis säga inget, i och med att jag fortfarande är på semester, men skall faktiskt tjuvjobba med en fotografering för mitt eget företag. Men till mitt försvar måste jag ändå säga att detta är faktiskt mer nöje än jobb, eftersom tillfället även involverar häng med en vän som jag inte träffat på väldigt länge. Ja, och så blir det väl något annat smått också... typ momsdeklaration och något annat som det är ~kris~ med. Herregud, borde gå kurs hur man håller ledigt... 

✨ veckans tv-serie: Det sitter i väggarna. Så bra serie och jag vill typ flyga in produktionsteamet till min egen gård, nu omedelbums! I övrigt väntar jag (o)tålmodigt på att tredje säsongen av Outlanders skall börja. Hade missat att den dragit igång på Yle och man endast kommer åt de senaste avsnitten (som redan är uppe i typ det tionde) på Arenan - bröl! 

✨ veckans utmaning: att fortfarande hålla mig borta från att svara på jobbrelaterade mejl i en vecka. För ja, en har ju inte kunnat låta bli att tjuvkika i mejlkorgen under semestern och det kliar så i fingrarna att ta tag i allt nu med en gång. Men nej. Jag måste lära mig att ledigt är LEDIGT och folk måste lära sig att jag inte är tillgängligt 24/7. 

✨ veckans pepp: håller tummarna för att dagens fina väder håller i sig, solen gör ju en verkligen på galet mycket bättre humör!

✨ veckans funderingar: planer och mål för det nya året. Vem är jag? Vad vill jag? Vad kommer att hääääända? 

Publicerad 08.01.2018 kl. 12:52

att få bona om

Finns det något jag uppskattar, ja då måste det nog vara att få bona om här hemma. Flytta runt på möbler, ösa på med mjuka filtar och tända ljus som om man hette pyroman i mellannamn. MYS kan eventuellt vara mitt främsta ledord här i livet. Ikväll anländer en trio gamla studiekompisar till byn, så har passat på att bädda med de krispigaste lakanen jag kunde hitta. Det är liksom lätt något jag kunde göra på heltid - välja ut de finaste lakanen och göra rummen riktigt mysga och fina för mina gäster. Drömmen!

Men nu - god helg allesammans! Dags att logga ut ur denna internetvärld för att vika hela helgen till umgänge med mina fina vänner. 

Tavla: en del ur min fotoserie APAthy
Illustration: Camilla Sirén
Katt: Louie (Lars Nilsson Pyssling)

Publicerad 05.01.2018 kl. 13:02

långsamma semesterdagar

Andra tar semester mitt i sommaren, åker på härliga resor och njuter av solen. Vad gör jag? Jo, tar ledigt i början av januari då vädret är mörkt, grått och disigt. Just nu är klockan halv två och det känns som om det fortfarande inte blivit ljust? Inga lyxiga drinkar, exotiska resemål eller häng på terrasser här inte. Istället unnar jag mig att sova 10 timmar varje natt, driver runt i morgonrock mer än vad kan anses rimligt och glömmer bort vilken dag det egentligen är. Äter frukost när en egentligen borde ha avslutat sin lunch och det sociala umgänget består främst av katter och familj. 

Ja, ni hör ju - inte precis något som får intressesmurfarna att hoppa av iver. Men det rör mig inte ryggen, för det är så ohemult skönt att få gå på lågvarv, många, många dagar på raken. 

Publicerad 04.01.2018 kl. 13:17

mina tio mest lästa inlägg 2017

Liksom förra året, tänkte jag att det kunde vara kul att även sammanfatta bloggåret genom vilka inlägg som har blivit mest lästa. Här måste jag dock medge att statistiken kanske inte talar 100% sanning, eftersom många av dessa inlägg är sådana som jag valt att dela på sociala medier - vilket jag inte gjort med merparten av mina inlägg under årets lopp. 

Vet inte riktigt varför jag drar mig för att dela inlägg där, då det jag skriver ändå är minst lika öppet här på bloggen i vilket fall som helst. Tror det har att göra med att jag tycker det är extremt störande med folk som delar inlägg med rubriker som är riktigt härliga cliffhangers, men sedan då man klickar in sig möts man av två korta meningar, noll analys och så ett par suddiga mobilbilder på det. Alltså fullständig besvikelse. Och med det vill en ju inte förknippas eller att ens läsare skall känna då de klickar sig vidare hit. Nåväl, hursom helst ett ganska onödigt resonemang så mitt nyårsmål är definitivt att skamlöst dela mer. 

Men nu till topplistan:

10. ganska fattig, men rik ändå - på tionde plats hittas ett inlägg med tankar om personlig ekonomi som jag skrev på vändagen. 
 

9. efter de första dagarna med ett sommarcafé - samlade tankar kring hur det kändes efter de första dagarna med vårt sommarcafé här på gården. 
 

8. små saker som gör en glad - en sammanfattning på saker som känns bra i magen. Mycket katter och blommor bland annat. Och kolla hur liten Louie har varit!
 

7. Fotloose på Raseborgs sommarteater - några bilder från mitt numer återkommande fotouppdrag att ta pressbilderna för Raseborgs Sommarteater. Så himla kul att få komma tillbaka år efter år! 
 

6. kulturarbetarens eviga deltidsdilemma - på sjätte plats ett inlägg som några baksidor med att jobba inom kulturbranchen och vara deltidsanställd. 
 

5. ett tjuvkik på trollskogen - i det femte mest lästa inlägget fick ni följa med och tjuvtitta på trollskogen vi byggde upp i samband med vårt sommarcafé. 
 

4. 9 kvinnor jag inspireras av - det har blivit ett återkommande tema att på kvinnodagen skriva ett inlägg som på något vis knyter an till dagen. 2017 listade jag 9 kvinnor jag inspireras av. 
 

3. Karis - huvudstaden av sockerbitshus  - på tredje plats hittas inlägget som jag skrev i samarbete med Västnyländska kultursamfundet. I inlägget lyfter jag fram funkisstilen som är väldig känspak just för Karis. 
 

2. En öppen arbetsansökan - min öppna arbetsansökan som jag skrev i början av året intresserade er nästmest av alla mina inlägg. 

1. Hur kan en människa vara så grym? - Allra mest lästes (och delades!) nog det mest tragiska inlägget i hela min blogghistoria. En del tråkigheter har hänt under året, men det här var nog det allra värsta - misshandeln av min katt. Fy farao, vad äckliga människor det finns. Hoppas av hela mitt hjärta att jag aldrig behöver skriva ett liknande inlägg igen. 

 

Så förutom kattragedier har ni aktivt läst om sommarcafét, sammanfattningar och samarbeten. Kul! Nu vidare mot ett nytt bloggår! 

Publicerad 04.01.2018 kl. 08:00

en titt på vårt gästrum

Under slutet av 2017 hann det hända en del i renoveringsväg hos oss och både mitt arbetsrum och gästrummet blev klart på övre våningen i huset. Tänkte passa på att ge er en glimt av det uppiffade gästrummen men märkte dock att jag tydligen glömt att ta några bilder av hur rummet såg ut innan vi satte igång. Nåväl, ni får föreställa er smutsrosa väggar och gul platsmatta på golvet helt enkelt så är vi redan en god bit på väg.

Rummet är ganska litet med snedtak, så är inte det lättaste att fånga på bild. Största förändringen var nog att vi lade in ett nytt golv och målade väggarna i två olika blåa nyanser, en ljus och en mörk. I framtiden - då vi kommit igenom hela huset och det är dags att börja om från början igen, så skall också spånskivorna från väggarna puts väck. De fick dock hänga kvar denna omgång, för att sänka priset på renoveringen en aning.  Den tidigare klumpiga dubbelsängen med gamla maddrasser i monterade vi ner och ersatte med en av våra gamla 120:s sägnar från tiden då vi ännu inte bodde ihop. Nattduksborden är våra gamla som inte längre ryms in i vårt nuvarande sovrum. 

Ovanför sängen insisterade jag på att smyga in ett av mina favoritmotiv att ha på fönsterbrädet. 

Och på väggen till höger (från första bilden sett) har vi hängt upp en helfigursspegel samt denna lilla konstellation av tavlor. En bild jag tagit för flera år sedan då jag hälsade på en vän i Düsseldorf och vi blev kompisar med ett jazzband, en liten spegel och slutligen en bit av den gamla tapeten som vi hittade då vi renoverade mitt arbetsrum. 

En gammal byrå har också plats i rummet och ovanpå den har jag placerat lite lektyr för gäster som vill slänga sig på sängen med en bok samt en korg med viktigheter så som yllesockor - ett måste att ha på fötterna i gamla hus som vårt. 

Publicerad 03.01.2018 kl. 16:29

hur gick det med målen för 2017?

Nytt år innebär ju tillbakablickar av alla de slag. Bloggar och andra sociala flöden fylls av listor och rader på listor och rader så det understa nästan ruttnar. Och eftersom jag älskar listor är det precis vad jag också tänker göra, så tål ni inte sammanfattningar och listor är det antaligen säkrast att hålla sig borta härifrån ett litet tag framöver, hehe. Förra året listade jag lite mål för 2017, så tänkte nu kika på hur det gick, ackompanjerat med lite bilder som tagits under årets lopp. 

Så här löd mina målsättningar:

♦ Göra bra ifrån min på mitt nya jobb samt eventuellt skaffa ett extra deltidsjobb. På måndag börjar jag det nya (deltids-) jobbet och planen är att göra en så strålande insats att de inte vill bli av med mig. :-) Dessutom skall jag spana efter ett kompletterande deltidsjobb på ca 20-40% i veckan. 

► Jamen bra ifrån mig, det tycker jag nog att jag gjort. Det gör jag förvisso faktiskt mer eller mindre alltid om jag får komma dragande med ett sådant påstående helt själv. Och förlängt kontrakt har jag också fått, så helt illa kan jag inte vart. Sökte ett extra jobb någon gång under vårvintern men fick det inte, vilket kanske var lika bra såhär med facit på hand. Var ganska ekonomiskt stressad i början av året då jag inte förtjänade så mycket, men vi klarade ju oss sen ändå. 

♦ Se till att ha en stabil grundinkomst varje månad. Hänger ihop med punkten ovan. 

► Mitt deltidsjobb har ju månatligen gett en liten grund att stå på och i och med att tjänsten också utökades till 60% fr.o.m hösten känns det ännu bättre. Med det vet jag att jag klarar mig i fall jag vill ta det lugnare på företagsfronten någon månad. 

♦ Odla lite egna grönsaker och örter i vårt grönsaksland. Kanske plantera en björnbärsbuske?

► Ja, odlade gjorde jag ju nog, men kan inte precis påstå att skörden blev särledes stor. Satte några rader potatis i det gamla potatislandet och sådde bl.a. morot, sallad, persilja och lök i drivbänken. En liten utdelning fick jag nog, men potatislandet blev inte riktigt till något då det varken fanns tid eller ork att rensa och vattna under hektiska tiden då vi drev sommarcafé. En björnbärsbuske planterades även, men den dog. 

♦ Satsa på mitt företag. Jag vill utveckla mitt eget fotobrand, göra klart min hemsida och portfolio och investera i en ny arbetsdator.  Anställa någon som hjälper mig hålla koll på företagets bokföring kanske? 

Hemsidan ligger uppe, men den skulle nog snart behöva lite uppdatering igen. Har också haft en helt okej omsättning för företaget andra år i rullning. En ny dator skaffade jag mig också, dock ingen bokförare. Det är definitivt ett mål för 2018 - någon som har tips på trevlig och bra bokförare? Helst så nära Karis som möjligt. 

♦ Renovera klart mitt hemmakontor och verkligen jobba därifrån (och inte sprida ut mig i resten av huset). 

► Yes! Kontoret är klart (note to self: måste dokumentera det lite tydligare) och det enda jag egentligen saknar nu är lite mer fonder samt studiobelysning. Men det hinner jag fixa, föredrar ju ändå alla gånger det bara är möjligt naturljus. Det där med att inte sprida ut mig kan jag dessvärre inte skriva under på... Hittas nog fortfarande liggandes på diverse soffor runt om i huset då jag jobbar framför datorn.

♦  Bli bättre på att göra ingenting utan dåligt samvete.

► Jag kunde säkert vinna något slags pris i kategorin "få dåligt samvete om du inte gör något", men har faktiskt blivit lite, lite bättre på detta. Speciellt nu under min julledighet i slutet av året. 

 
♦ Umgås mer med mina vänner. Efter ett år  med mantrat "äta-jobba-sova-dö" vore det trevlig med lite mer social samvaro också, jepp jepp. 

► I ärlighetens namn har nog "äta-jobba-sova-dö"-temat ganska långt fortlöpt under 2017... Trist! Men i detta ~vuxna~ liv är det ju faktiskt ganska svårt att få till regelbundna kompisträffar då alla jobbar och dessutom är utströsslade på olika orter runt omkring i landet. Till tröst har dock de gånger jag hängt med mina vänner ändå varit ganska kvalitativa utan pressat schema istället för allt för många "snabbkaffen" i förbifarten. 

♦ Resa till Österbotten och hänga med mina kompisar där. Har varit på min to do-lista länge, men har inte blivit av då jag så extremt sällan haft flera lediga dagar på raken. 

► Jamen, ä-n-t-l-i-g-e-n (fes min moster, som Freja skulle ha sagt, hehe) fick jag till en liten tur uppåt i landet. Blev ett kort med intentsivt och mysigt ett dygns-häng i Vasa med min kära Sara. 

♦ Gå en kurs för nöjes skull. Vad som helst, bara för att det skulle vara intressant, lärorikt eller kul. 

► En gång i veckan har jag gått på yoga under våren och hösten. Detta hoppas jag att jag fortsätter med och skulle även gärna göra något kreativt - kanske en kurs i måleri eller fördjupning i grafisk design eller fotoeditering?

♦ Resa med mina kompisar. Sällan är må bra-batteriet så välfyllt som efter kvalitétstid med mina kloka, roliga och knäppa kompisar. 

► I vårvintras reste vi till Tallinn med Emma och Laura, men någon annan kompisresa har det inte blivit av det här året.  Definitivt något att kompromissa för 2018! Dock har vi idkat en del veckoslutshäng, och det är ju inte så illa det heller - tycker det kan vara riktigt trevligt att turista i sin näromgivning också. 

♦ Dejta min man. Och överlag ha mer tumistid utöver att trötta efter en arbetsdag landa raklånga i soffan. 

► Detta har vi ändå varit ganska bra på tycker jag. Har gjort en hel del skogsutflykter, picnicar, cafébesök och små resor tillsammans. 

♦ Tacka nej till saker/jobb som inte ger en bra magkänsla eller har en god effekt mitt välmående. Enda godtagbara ursäkten är att det skulle ha en svinbra inverkan på min karriär. Mvh. Karriärkvinna_90. 

► Detta har jag definitivt blivit bättre på och är väldigt stolt över att jag faktiskt tackat nej några gånger under årets lopp då orken, lusten, tiden eller inspirationen inte räckt till. Men jag kunde faktiskt bli ännu bättre på detta, så denna målsättning hänger definitivt kvar till 2018. 

♦ Bära läppstift oftare (ja, jag är insiprerad av Noora från Skam).

► Haha, vilken rimlig målsättning? Detta hade jag helt glömt bort, men visst har jag burit läppstift ibland. 

Summa sumarum, tycker jag att jag ändå lyckades ganska  bra med mina målsättningar för förra året. Till näst skall jag lista lite nya målsättningar att hålla i bakhuvudet för 2018!

Publicerad 02.01.2018 kl. 16:33

nio i topp för sjutton

Den senaste tiden har det ju kryllat av "best nine 2017"-uppdateringar (de nio mest gillade bilderna på Instagram) och känner att jag inte kan vara sämre. Så här följer en kort sammanfattning på vad ni gillat allra mest på min Instagram. Om du inte redan följer mig, hittar du mitt personliga konto under @miltonmiilo. Dessutom håller jag även i kontot @fotografemilianyberg och @sutarkulla, men skall jag vara ärlig har jag inte hunnit ge dem all den tid och kärlek jag önskat under det gångna året. Får helt enkelt bli något att (eventuellt) styra upp under det nya året. Men, tillbaka på till listan: 

9. På plats nummer nio hittas ett arkivfynd föreställande Lana som kattunge som jag postade för någon vecka sedan: "när man går igenom gamla hårddiskar och hittar detta lilla fluff. ps. många som undrat så vill bara klargöra att våra katter idag mår bra efter höstens dramatiska händelse. Och nej, ingen klarhet i vem som ligger bakom men önskar fanskapet dålig karma och för trånga skor för all evig framtid."

8. Himlen var dramatisk dagen då vi öppnade vårt sommarcafé: "Lugnet före stormen innan kommersen drog igång och kundvågen sköljde in över gården. Ett stort, stort tack till alla som besökte oss idag! Nu håller vi öppet alla dagar fram till 30.7 med undantag för måndagar."

7. Vintern och den tidiga hösten var inte mina bästa perioder av olika orsaker, och det syns även i mina uppdateringar. Dock lyckades ändå en vinterbild smyga sig in på topplistan, då vi var på bröllop i Schweiz: "firar helgen med bröllop i alperna ❄"

6. Att fira grejer, både stora som små, är ju något som min familj har lite utav en fäbless över. Skrev på dena bild att vi inte firade av någon speciell anledning, men egentligen smygfirade jag nog min namnsdag: "sometimes you deserve champagne for no special reason"

5. På bild nummer fem var vårt sommarcafé i full gång och vi hade bakat kanelbullar: "Regn ute men sol i sinne!⛅ Idag bjuds det på färska kanelbullar här på Sutarkulla. Mysiga inomhusplatser hittas i Gamla Farmors kök. Välkomna! ❤"

4. Under hösten fyllde föreningen Karis Hjärn 10 år och det firade vi naturligtvis med årsfest. Passade även på att ta en porträtt i gammaldags stil och skrev så här om festen dagen efter: "Anaggi sån bra årsfest igår, karisshacki kan nog! Festfolket Nyberg tackar för sig." 

3. På tredje plats hittar vi bilden som fick summera cafésommaren: "känslan efter det avslutade projektet: fyra veckors sommarcafé. Jäklar vad bra vi är, mamma & jag! ✨"

2. Nästmest gillade  ni att dammen brast. Mycket rimligt. "→ astra.fi/dammenbrister ♀️"

1. Efter en rätt så slitsam höst är jag glad över att en bild där jag genuint kände mig glad hamnade i topp: "Helt rimlig att dricka bubbel och ha fotoshoot innan man drar på årsfest. Hurra för Karis Hjärn idag!"

 

Och de var de nio bilderna. Om du vill följa mig på instagram hittas jag som sagt här. Postar mest sådant jag tycker är fint, en hel del katter och så lite vardagstrams på det. 

Publicerad 02.01.2018 kl. 08:30

en stillsam nyårsafton

I år blev det ett lugnt nyårsfirande. Dels eftersom det var rätt mycket ståhej kring julhelgen och vi kände att det vore skönt att ta det piano med även dels för att stillsamt lite strejka emot att det oftast är undertecknad som ~styr upp, fixar & planerar~, både socialt men också arbetsmässigt. Orkar inte alltid vara den som är den. Nåväl, nog om det. Vi dukade upp för finmiddag för två i salen istället och jag passade på att bränna av en bild på dukningen. Ett hett tips är att inte göra som jag och ställa sprattelstickor i sköra skumpaglas - de spricker fick jag erfara. 

Julklappsbuketten kämpar fortfarande på, fast den har börjat sjunga på sista versen. Men ranunklar är nog som finast strax innan de blommar ut måste jag säga. 

Kvällen till ära hade vi ändå klätt upp oss till tänderna, vilket var riktigt roligt. Brukar ju vanligtvis svira omkring i morgonrock och mjukiskläder som om jag fick betalt för det så kändes lyxigt att plötsligt ha långklänning på hemmaplan. Men Elins klänningar är ju så himla mjuka, följsamma och snälla att ha på, så det är nästan på snäppet att man tror man går i myskläder ändå! 

Själva middagen bestod av entrecote tillsammans med rödvinssås och rotsaker i ugnen med en mozzarella- och tomatsallad vid sidan om. Till efterrätt hade jag trixat ihop en av de enklaste efterrätter jag kan, men som ändå känns mycket lyxig: cheesecake i glas. För den intresserade kommer snabbt recept här: blanda lika många delar färskost och gräddfil, rör ner en liten gnutta socker och rivet citronskal. Smula digestivekex i botten av glaset, addera ostblandningen samt lite hackad choklad (vi använde en med mintsmak). Ös på med ett till lager av kexsmulor och ostblandning och dekorera slutligen med lite choklad eller varför inte frukt eller bär om du råkar ha det till hands. Ställ kallt innan servering. 

Efter maten var det dags att ta fram önskedosan. 

Vi skrev ner våra önskningar för det nya året på små lappar och brände sedan upp dem med förhoppningar om ett gott 2018. 

När vår middag var avslutad, kilade vi upp till mina föräldrar en sväng där min bror med familj också firade nyår för en andra efterrätt och kaffe. 

Och eftersom det här med små "nyårsritualer" är lite av våran grej, så drog vi givetvis även änglakort för det kommande året samt körde Ödesuret. Men tar det givetvis med en nypa salt, speciellt eftersom jag (igen..) fick skvallerkärringarna (som står för skvaller), medicinflaskan (sjukdom) och korgen (risk för att bli övergiven). 

Lagom till tolvslaget gick vi hem, skålade i bubbel och tände en papperslykta som sakta fick segla ut över träsket medan vi beskådade fyrverkerierna med panoramautsikt över centrum. Ett fint litet, och alldeles lagom nyårsfirande för detta år.  

Publicerad 01.01.2018 kl. 20:10

årets sista utflykter

Lagom till årets sista dag tänkte jag att vi kunde se på de två senaste utflykterna vi gjort så här i mellandagarna. På juldagen vaknade vi upp till väldig fint väder, som kan skådas i bild här ovan. 

Vi beslöt oss därav att bege oss iväg på en liten juldagspromenad, lillebror ryckte vi också med oss. 

Japp, som sagt - fint var det. Det här är för övrigt platsen jag fotograferade porträttet i dimman när jag slänger upp ett paraply i luften, ifall någon fortfarande minns det? Är tyvärr för lat just nu för att leta upp en länk till bilden. 

Nåväl, vi tog och in i skogen och följde djurens stigar allt djupare in. Hittade bland annat ett träd som nästan såg ut som stommen för en marionettdocka. 

Juldagen till ära bjöd skogen på ett lite överraskande fynd, nämligen svampar! 

Försökte mig även på en gammal hederlig naturbild, som lika gärna hade kunnat härstamma från mina arkiv cirka 10 år bakåt i tiden. Näe hörni, långsamma naturbilder som kräver en massa tålamod är nog inte alls min grej. Snark. 

Vår färd genom skogen fortsatte... 

... tills vi slutligen nådde vårt mål, Kasberget. 

Vissa var inte sena med att plocka fram sin nya kikare... 

... medan andra slog sig ner för att äta frukost. 

Väldigt bra utsikt har man i alla fall härifrån, skulle säkert vara en ultimat fyrverkeriskådar plats, ifall det vore molnfritt ikväll. 

Efter ett litet tag började vi dock ta oss ner för berget för att fortsätta dagen med julkaffe, julmiddag och andra bestyr som hörde juldagen till.

Idag beslöt vi oss för att göra en annan liten utflykt, denna gång till Bocklint. 

Upp genom den från tidigare bekanta skogen...

... ända till Bocklints topp, för att njuta av en annan utsikt. 

Även jag passade på att testa kikaren litegrann. 

Men sedan var det dags för den obligatoriska kaffepausen!

Med våfflor som vi fått från Amsterdam, som skall värmas ovanpå koppen innan man äter dem. 

Och det var den utflykten, och den sista för året. Hoppas 2018 bjuder på många dylika små upptåg! 

Publicerad 31.12.2017 kl. 17:54

julaftonen på sutarkulla

Hallå där i mellandagsmyset och -ruset (beroende på vilket en väljer liksom)! Här har maskineriet mest fått gå på tomgång sedan julhelgen, vilket har varit så otroligt skönt. Vi snackar långa sovmorgnar, hela dagar drivande omkring i morgonrock och slapp framför öppna spisen. Mycket skönt för kropp och själ vill jag lova. Men nu, en blick tillbaka på våran julafton:

Julafton och fjärde advent inleddes föga förvånande med frukost i köket. 

Därefter packade vi ihop våra grejer eftersom vi skulle på julaftonsbastu till mina föräldrar. 

Det var inte mycket till julväder då till och med åkrarna var gröna, men en dramatisk morgonhimmel bjöds vi i alla fall på. 

Efter att vi var tvagade och redo för julaftonsfir hoppade vi i bilen för följande destination. Hälsade på grannes snögubbar som förökat sig med hela 100% från förra året. Skall bli spännande att se om det dyker upp en ny avkomma till dem nästa år. 

Vi styrde kosan mot Tenala, där vi skulle äta julgröt tillsammans med min morfar. 

I fall någon undrar varifrån jag fått min charm, kolla här ovan. Hehe. Mycket gullig mor och morfar om jag får säga det själv. 

Innan vi åkte hem skulle vi ju såklart hälsa på mormor också, och tända ljus på gravgården. 

Efter att ha besökt ytterligare en gravgård samt svirat förbi vänner för att önska dem en god jul, landande vi hemma och möttes av denna lilla välkomstkommitté. Hon hade haft i uppdrag att hålla ställningarna medan vi var borta. 

Väl hemma var det dags att smyga in de sista klapparna under granen samt dra en kam genom håret innan gästerna skulle dyka upp. 

Snabbt som attan dukades även bordet som fick hålla till godo med en lite enklare dukning detta år. 

Men namnskyltarna i form av pepparkakor hade jag ändå förstått att fixa i förväg. 

Adventsljusen tänden, och så var vi redo för julafton på sutarkulla!

Det första en av våra minsta gäster fick göra, var att leta reda på tomtedörren.

Till slut hittades dörren och vilken tur hade tomtenissen lämnat två små klappar i väntan på den riktiga julgubben. Detta ledde till att han hela halva resten av kvällen gick och letade efter fler dörrar runt omkring i huset. 

Vårt julbord var lite annorlunda i år eftersom vi hade bestämt oss för att skippa julmaten eftersom jag inte vill bli med femtioelva olika jullådor i kylskåpet två veckor efter jul. Istället körde vi på tre rätters middag med jullimpa med gurkgranar samt maltlimpa med laxröra till förrätt. Till varmrätt serverades älgstek, lax och en fräsch sallad. 

Mat i all ära, men väntan på julgubben var nog lång, tyckte vissa. 

Men till plötsligt dykte han upp tillsammans med tomtemor! Det är ju alltid lite spännande för alla inblandande det där, om man som jag, inte blivit informerad om vem som döljer sig bakom skägget. 

När julklapparna i säcken var utdelade kunde middagen fortsätta!

Och när den var avklarad var det dags att dela ut resten av klapparna som fanns under granen, men här fick mamma rycka in eftersom julgubben dragit vidare. 

Jag haffade in några riktigt fina klappar, så som ett nytt läppstift, lakan och en morgonrock. Tack och bock - precis vad jag önskade mig. 

Sedan blev det dags för efterrätt, eller "Mmm... makupala!" som en viss lilleman konstaterade. 

Typisk sammankomst hos familjen Nyberg. Den med skarpt minne minns kanske att jag lade upp en liknande bild förra julen? Vi är liksom inte så bra på att sitta fint på stolar, om man säger som så...

Ja, ni ser ju...

Insisterade även på att få en liten bild på min lilla kattfamilj (och stora ögonpåsar... den här ledigheten kom minst sagt lägligt).

Så småningon började gästerna droppa av och kvar blev lillebror som utmanade mig ett av julklappsspelen. 

Och sedan tog den julaftonen slut och de enda spåren som tydligt fanns kvar var rester av upprivna presentpapper och märken efter någon som smakat på julgransdekorationerna. 

Publicerad 29.12.2017 kl. 18:38

pepparkaksbak och julrimsvak

Tidigare i veckan hörde Ida, som äntligen är hemma igen för ett litet, litet tag, av sig och undrade om hon och Jerry kunde komma över med pepparkaksingredienser så vi kunde baka ihop. Självklart! var naturligtvis svaret. Tycker det är väldigt mysigt med kompisar som bjuder in sig själv för dylika upptåg. 

Vi trollade fram ekorrar, igelkottar, älgar, rävar, björnar och en hel del andra djur ur degen. 

Ida brukar ju befinna sig på de mest avlägsna platserna (läs: allt ifrån Nya Zeeland till fjällstationer i Lappland) men trots det känns det som vi knappt har varit ifrån varandra alls när vi väl träffas igen. Så vi joddlade på och jag var mitt vanliga smidiga jag, dvs trampade i hundens vattenskål och fick glögg i vrångstrupen så det sedermera spurtade ut ur näsa och mun åt alla håll och kanter. Charmig är man, så det förslår. 

Valarna fick åka upp som julpynt i köksfönstret. 

En annan kväll tog jag mig till kyrkan tillsammans med mamma för att gå på julkonserten som har blivit något av en tradition två dagar innan jul. 

Jag tycker det är något alldeles extra rofyllt och stämningsfullt i kyrkan så här strax innan jul, trots att bänkraderna var fyllda till bredden med folk. Kändes som ett väldigt bra sätt att varva ner och sätta takten för resten av det kommande julfirandet. 

Men den främsta anledningen till att vi var där, var ju ändå för att lyssna på min kära barndomsvän som uppträdde under konserten. Kan väl inte direkt påstå att Run, Run Rudolph hamnar i topp fem över sentimentala jullåtar, men blev ändå helt rörd då jag hörde hennes stämma fylla hela kyrkan. Stolt över henne ändå ut i fingerspetsarna, det är jag! 

Idag har vi i sakta mak fixat det sista inför julafton och till kvällen bänkade vi oss i soffan framför Home Alone, som är en ny tradition för mig (från mannens sida). När resten av hushållet gick och lade sig smög jag iväg till tomteverkstaden för att pyssla med de sista julklapparna och hitta på små rim. Känns dessutom lite extra spännande att sitta uppe ensam inför julaftons natt, för vi alla vet ju att den är lite extra magisk...

... för en liten julnisse har nämligen flyttat in! 

... och en julstrumpa har uppenbarat sig vid köksspisen. 

Katten har sedan länge lagt sig till ro under granen, och nu skall nog jag också knyta mig för ikväll. Jag önskar er alla en riktigt skön och fridfull jul!

Publicerad 23.12.2017 kl. 23:48

när vi hämtade hem julgranen

Dags att backa bandet en vecka, för då var det dags att hämta hem vår julgran! Vi begav oss ut på jakt med denna ivriga granpatrull. 

Inne i skogen mötte vi detta ekipage som slog följe med oss. 

Att jaga julgran kan ju vara rätt slitsamt. Så efter en lagom brant backe genom skogen, släpande på unge i pulka, var vi eninga om att det var dags för glöggpaus. 

Dessa knubbiga små händer hade antagligen roffat åt sig alla pepparkakor om de bara hade fått chansen. 

Sedan var det dags för den obligatoriska granjakts-gruppbilden. Notera gärna min kära mor som enkom för min skull klätt sig i ylletröja, då hon vet att jag tycker det är mysigare än någon tråkig vindjacka (vink, vink, till männen i bild) på foto. 

Vi traskade vidare i skogen och stötte slutligen på följande gran. 

Den fick det bli! Och så fick granen snällt följa med oss hem. 

Mycket nöjda över jakten, traskade vi sedan hem med våran gran som sedermera fick bo på verandan ett par dagar för att vänja sig vid inomhustemperaturen och för att inte barra så mycket. 

Lagom till vårt julmys med scoutledarna, då jag dukat upp till långbord, fick den ändå komma in. 

Hann inte riktigt planera dekoreringen, så några stora pappersstjärnor fick fungera som nödlösning (de hänger fortfarande kvar). 

Samt en liten granängel som jag pysslade ihop under tidigare nämnda sammankomst. 

En annan kväll i veckan bjöd vi in en del av släkten på glögg och pepparkakor och minstingarna stal helt klart showen. Vilket var helt förståeligt då charmfaktorn är orimligt hög hos dessa små typer. 

Kolla. Nu. Bara. 

Sen smet han iväg från kramkalaset eftersom han konstaterat att "hon behöver mig" och så pyste de iväg hand i hand på egna äventyr. 

Publicerad 22.12.2017 kl. 22:26

pop-up julcafé och en maffig blomsterbukett

Igår kilade jag runt på stan med svägerskan för att fixa de sista julklapparna. Är vädligt nöjd över att det mesta går att fixa lokalt. Mina absoluta favoritbutiker är Bukettmakaren och Hälskosten, som har så mycket vackra ting eller saker som kan vara bra och nyttiga att ha. När vi var klara med våra uppköp styrde vi kosan hit, till Antkärr. Huset är ursprungligen från Pojo och byggt kring 1700-1800-talet, men flyttades under 1990-talet till Pumpviken och fungerar idag som föreningshus. 

Anledningen att vi skulle hit var för att de ordnats pop-up café där de senaste dagarna, och det ville vi givetvis testa. Idag har de öppet för sista dagen så passa på att gå dit om du har möjlighet! 

Diskbänken var vackert uppdukad och dignade av godsaker. 

Vi beställde in lite paj och bänkade oss vid långbordet. Väldigt mysigt och familjärt då man förutom med sitt sällskap även växlade några ord med caféinnehavarna och bordsgrannarna. 

Brasan i köksspisen var en klar stämningshöjare. För övrigt har jag som målsättning att baka pizza i vår egna bakugn här hemam nu under ledigheten. Sotare meddelande nämligen att den är i toppskick, så det enda jag behöver nu är en brödspade. Var hittar man en sån? Kanske i något av våra uthus, måste gå och kolla. 

Innan vi åkte hem, kilade jag in via Bukettmakaren, norpade åt mig en vas från hyllan och bad om att få den fylld med vackra blommor. Det skulle nämligen bli en juklapp till... mig själv! Chefen på mitt företag tyckte nämligen jag var värd något fint efter att jag mer eller mindre slitit häcken av mig hela året. 

Resultatet blev denna maffiga bukett, som är så vacker att se på och doftar gott dessutom! 

Ett fång fullt av ranunkel, tistlar, gerbera, prärieklocka, eukalyptus och något annat jag inte minns namnet på. 

Väldigt bra inledning på julsemester och väldigt bra julklapp om jag får säga det själv. 

Publicerad 22.12.2017 kl. 08:53

i juletider på jobbet

Väldigt mysiga tider på jobbet just nu. Julstämning råder i hela skolan och de olika tillställningarna avlöser varandra. Förra veckan firade vi självständigheten, igår bjöds vi på ett vackert luciauppträdande vid morgonkaffet och nästa vecka är det redan dags för julfest. Sedan nalkas jullov och jag kunde nästan dra en liten segerdans för den sakens skull - bara några, några dagar kvar! Man börjar väl verkligen förtjäna den där vuxenhetsstämpeln nu, då det främsta jag genuint önskar mig är lugn och ro och att alla nära och kära hålls friska. 

Idag är jag i Helsingfors för det sista fotouppdraget för detta år. Skall bli riktigt skönt att sedan lägga kameran på hyllan vad gäller arbetsfotografi för en dryg månad. Behöver en time out och tid för att samla ny inspiration. Dessutom skall jag officiellt lansera en ny liten grej vad gäller mina fotograferingar, så det ser jag fram emot. Snart jul hörni!

Publicerad 13.12.2017 kl. 21:48

årets julkransar

Jag har inte hunnit julfixa särskilt mycket i år, men dörrkransar har jag ändå velat få till för att piffa upp våra annars rätt så trista dörrar. Så lagom till början av december band jag ihop två enkla kransar med hjälp av en metallring som botten. Lite sorgligt att man är hemma så sällan i dagsljus så att det inte blev att få till en dokumentation förän nu.

Denna består endast av eukalyptus och blåbärsris som jag bundit fast i små knippen längs med ringen med hjälp av tunn ståltråd. Plus en liten rosett som dekoration och för att dölja skarvarna där bindningen byter riktning. 

Enkelt och fint! Denna har fått platsen på vår verandadörr. 

På ytterdörren hänger en lite mastigare version som förutom eukalyptus och blåbärsris även har små tallkvistar i sig. Tanken var ursprungligen att jag skulle dekorera denna krans hela varvet runt, men så tog materialet slut halvvägs så även denna fick bli en halvmåne. 

Relativt lätt att sno ihop dessa och få ett fint slutresultat. Så tips! Om någon vill ha ett pyssel som är svårt att totalt misslyckas med.

Publicerad 11.12.2017 kl. 15:00

andra advent

Andra advent - när hände det? Känns som jag ligger långt på efterkälke i mitt planerade julmyseri, men vad kan man göra? Idag passade vi i varje fall på att duka upp adventsfrukost, vilket kanske egentligen är som vilken annan helgfrukost som helst, men dock ackompanjerat av julkalendern. Kanske inte den bästa julkalendern jag skådat, men tycker att det bara för sakens skulle är kul att se på. 

Efter några avsnitt av julkalendern (ligger efter där med), hoppade vi i bilen och körde förbi detta karga landskap. 

Och landade här, i grannstaden. Det enda jag önskar skulle finnas i vår ände av staden som finns i Ekenäs måste ju vara lite mer av alla vackra trähus. Och möjligtvis en gnutta hav. 

På vårt schema stod ett besök på julmarknaden som ordnades under helgen. 

Vi började dock med att föga överraskande springa på bekanta och Kisse inhandlade en sjukt god tomtegröt som jag sedan snålade på. 

Tyvärr blev vår vistelse på torget inte lång, eftersom det var så himla ruggit väder, men kilade i varje fall snabbt omkring för att spana på grejerna som såldes. 

Men trots vädret hade en hel del folk vågat sig ut - det var roligt att se. Tyvärr är ju inte Raseborg vanligtvis den livligaste av städer vintertid om vi säger som så. 

Kom hem från marknaden med dessa trevliga tomtar. Har överlag väldigt lite julpynt i min ägo, så tyckte dessa gott och väl kunde få följa med hem och höja julstämningen en smula.

Resten av eftermiddagen har tillbringats med att försöka få lite ordning på torpet inför jul samt med en kamp mot våra nya gardiner. Vilket sjå det är att få i ordning gardiner då man tidigare bott i lägenhet med en handfull fönster och sedan plötsligt har sisådär  närmare tjugo fönster att pryda vackert. 

Denna adventssöndag fick avslutas med mys i de vackra yllesockorna jag fick av svärmor idag samt en lokalproducerad cider som vi fick i julklapp av en vän. 

Publicerad 10.12.2017 kl. 21:35

iso 12800 & ett klipp

Igår fick stora delar av lejonmanen ryka och jag passade på att snabbt föreviga det med gårdagens allra sista ljus tillsammans med iso 12800 (!) på kameran. Lite galet är det ju nog att en bor i ett land som såhär års är kolmörkt cirka tre fjärdedelar av dygnet. Men håret, ja. Så här kort har det inte varit på tolv år, så det känns ju sannerligen ganska nytt och fräscht. 

I övrigt har jag verkligen ansträngt mig för att inte sitta fast vid datorn om kvällarna med olika jobb (för att inte tala om slösurfande) de senaste veckorna, men idag är jag ensam hemma hela dagen och kvällen så tänker ta tillfället i akt och beta av så mycket jobb jag bara kan när jag har chansen. Har en spinnande katt vid min sida, så arbetssällskapet kan man inte klaga på. 

Glad fredag!

Publicerad 08.12.2017 kl. 10:09

att fira en hundraåring

Igår firades självständighetsdagen och inte vilken som helst, utan en hundrade - som säkert ingen har missat såvida man inte levt under en sten. 

Dagen till ära var verkligen vädret på topp, och likaså flaggan som vi för en gångs skull kom ihåg att hissa upp i stången. Händer inte varje flaggdag, om vi säger som så. Måste skärpa oss med detta. 

Ja-a, hörni. Vilken ynnest att vara född tryggt i detta land och en dag som denna sitta och blicka ut över detta landskap. 

Hade dock inga storslagna festplaner för dagen, utan vi passade istället på att bland annat fixa i vårt gästrum som varit under renovering de senste veckorna. Ja, och så lyckades jag ramla ner för vår nymålade trappor också - dagen till ära. Nog mera tårar än skratt i stunden då det gjorde ohemult ont, men så här i efterhand är det svårt att inte se komiken i det hela eftersom jag var mitt i en solosång av Vårt Land då jag tappade fotfästet. Ni kan säkert föreställa er, smidigt med Miilo som vanligt ungefär. 

Lite bestämde vi oss ändå för att festa till det, så vi drog till Köttkontrollen som ordnade tre rätters lunch dagen till ära. 

Och bjöd på bubbel till alla gäster gjorde de också, inte illa!

Till förrätt fick vi en fräsch sallad. 

Och till varmrätt renskav och lingon. Har faktiskt aldrig smakat på det tidigare, var riktigt smakligt. 

Slutligen serverades vi efterrätt - isade hjortron med varm kinuskisås. 

Inte något jag i vanliga fall skulle beställa in som efterrätt somden chokladlover jag är,  men detta kändes ju nog lite extra finskt och festligt, dagen till ära.

Efter den goda lunchen, begav vi oss ut i detta vinterlandskap. Vi skulle nämligen göra fjolårets bedrift till en liten tradition och gick således ut på en "självständighetsutflykt" i skogen. 

Hade detta spexiga sällskap som bland annat försökte ta sig upp på skogens högsta stenar. 

Sedan kom vi hem till detta och landade i soffan framför slottsbalen tillsammans med en rykande kopp glögg. Känns ju tämligen avigt att glo när på teve när grädden går på finfest, men också som en himla typiskt finsk grej att göra. Att liksom bara nöja sig att vara med via teverutan. 

Hur som haver, fint jobbat Finland. Hoppas det blir oändligt många självständiga år till. 

Publicerad 07.12.2017 kl. 19:47

en liten önskelista

Jag må kanske anses vara för gammal för det här med önskelistor och mamma lär redan ska ha inhandlat min julklapp, så hemskt oklart vem denna lista egentligen skall rikta sig åt, men jag tycker det är trevligt med små sammanställningar så kör ändå. Kan ju även fungera som en öppen idélista till chefen på EN Productions (undertecknad) då en tack-för-gott-arbete-present vore på sin plats till företagets enda anställda (undertecknad) som slitit som få detta år. 

Så om jag fick önska fritt, både högt och lågt, skulle min lista ungefär se ut såhär:

○ 1. Den här stjärnkartan från The Night Sky har snurrat en hel del på sociala medier och jag måste erkänna att jag fallit rätt så rejält för den. Man kan alltså ställa in ett datum och en plats och sedan få en bild över prick hur stjärnhimlen låg just då. 

○ 2. Enfärgade lakan, gärna i grått eller någon matt, grönblå nyans. Just dessa är från Ellos, men jag är inte så kinkig. 

○ 3. Något trevligt, gott te. Jag som vanligtvis brukar ha regnbågens alla färger av teförpackningar i skåpet, har snart bara något tråkigt earl grey kvar. Akut behov av påfyllning alltså. 

○ 4. Strumpor. Just dessa är också från Ellos, men allt går (hehe). Kan inte för mitt liv förstå vart alla mina strumpor tar vägen, går med omaka par ungefär 6/7 dagar i veckan. Yllesockor är också en stor hit, kan inte få nog av dem. 

5. Efter höstens kat(t)astrofiska incident blev både min morgonrock och en hel drös av våra handdukar totalförstörda. Lite påfyllnad i detta lager skulle inte vara helt fel med andra ord. 

○ 6. Mitt klara tema i denna lista är tydligen saker jag har slut av eller som har försvunnit, så varför bryta den cirkeln? Även ett av mina favoritläppstift har fått fötter och vandrat iväg någonstans. Ruby Tuesday av Max Factor heter nyansen. 

○ 7. Borde egentligen börja begränsa mina anförskaffningar av muminmuggar, men årets höst- och vintermuggar var väldigt fina så de måste nog få hänga med på denna lista i alla fall. 

○ 8. En mutterpanna! Vill bara koka lyxigt kaffe i en sådan som jag kan njuta av hela vintersemestern (och förstås alla andra långsamma morgnar). 

○ 9. Som den riktiga torris jag är, går den mesta typ av hudvård hem. Gillar t.ex. produkterna från ACO och L300. 

 

Tack och bock på förhand, tomten.

Publicerad 04.12.2017 kl. 22:06

livet som företagare & publika framträdanden

Idag är jag väldigt tacksam över att det är fredag, första december och inskriven "firmadag" i kalendern, vilken ger mig rätten att ta sovmorgon, mysa omkring i min onepiece och dricka chaite medan snön faller utanför fönstret. Jag skall snart ta itu med ett layoutprojekt och efter en mycket intensiv vecka med många olika personmöten (fotade t.ex. nitton olika barn i onsdags, pjuh!) skall det idag bli så otroligt skönt med noll mänsklig kontakt under min arbetsdag. 

Igår hade jag äran att få medverka i traktens gymnasiers yrkestemadag som ordnades i Ekenäs. Deltog i två pass och klämde in snack om studier och jobb som kulturproducent, att vara fotograf och företagare. Blev väldigt mycket intensivt prat under de minuter som var reserverade för mig då jag hade så mycket jag ville få sagt, så hoppas de som lyssnade inte fick allt för mycket skav i öronen, hehe. Tycker dagen var ett superfint initiativ och är glad att dagens gymnasieelever verkligen får ta del av hela spektrat av möjligheter när det kommer till fortsatta studier. Annat var det på "min tid", om vi säger som så. 

Bongade även mitt eget foto av mina klasskompisar, som är taget för åtta år sedan, i  vnf:s infoblad. Tyckte det var lite roligt, men bra att bilden fortfarande kommer till nytta och inte gått ur tiden. 

Och på tal om publika framträdaden måste jag ju passa på att tipsa om ett par grejer jag medverkat i på senaste tiden. För några veckor sedan fick jag besök av Närbild som intervjuade mig om hur det är att vara egen företagare. Jag är med i början och slutet av programmet, om någon är nyfiken och vill titta. Programmet hittar du här

Tidigare under hösten var också Västra Nyland hemma hos mig för att snacka livet som företagare i sin serie där de lyfte upp olika yrkesgrupper. Branschen inom kulturföretagande kan stundvis kännas tuff och snårig att slå sig fram i, så är verkligen tacksam och glad över dessa intervjuer. Efter mycket hårt arbete är det fint att få lite synlighet. Västinsintervjun hittar du här

 

Bilderna ovan är skärmdumpar från respektive program/artikel.

Publicerad 01.12.2017 kl. 10:58

 

 

 

 

 

Emilia Nyberg heter jag, men har en tendens att lystra aningen bättre till Miilo. Är en kreativ mångsysslare, fotograf, scout, husägare, fru och Karisbo i själ och hjärta. Bland annat.
Kan vifta på näsborrarna och är ​snäll för det mesta, förutom när mitt blodsocker är lågt. 

Denna blogg fungerar som min kreativa avlastningsyta, klotterplank och dagbok för tillfällen jag anser vara värda att minnas. En salig blandning av livet på landet, tankar & åsikter, projekt jag jobbar med och allmänt pladder. Samt en och annan kattbild där emellan. 

 

Du hittar mig även på följande plattformer:
Instagram: @miltonmiilo, @sutarkulla
& @fotografemilianyberg
Facebook: Fotograf Emilia Nyberg
Youtube: Livet på Sutarkulla
Hemsida: emilianyberg.com

Kontakt: 
elt.nyberg[at]gmail.com eller
fotografemilianyberg[at]gmail.com

 



bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Senaste kommentarer

☰ meny