Var sisådär lite måttligt roade igår då vi skulle gå på kalas och snön vräkte ner. Den elfte maj?! Alltså, kom igen. Här har man äntligen fixat en majmånad med lite mindre åtagande än vad jag vanligtvis har för mig denna tidpunkt på året och så är inte vädret ens en gnutta på ens sida?

Nå, kalas blev det ju i vilket fall som helst och vi fick finaste papsen firad. Till kvällen kilade dessuom Ida, som är hemma på semester mellan säsongerna, hem till oss och vi dukade upp med tapas, spelade rummy och tittade på eurovision. Så mysigt med kompisar som sover över (mitt i veckan dessutom) och en sedan får pyssla om och bädda och duka upp finfrukost för följande morgon. 

Idag har en stor del av dagen tillbringats med att gömma geocacher, men mer om det senare när de är officiellt publicerade. 

Ack vår, kära vår. Varför är du så himla skranglig just nu? Imorgon fyller min pappa år och aldrig förr har det snöat så här nära hans födelsedag. Nåväl, under helgen var det i varje fall lite finare väder så passade på att fånga bevismaterial på film. Vem vet vilken snöstorm en ännu måste genomleva? Kom våren, kom!

Hej! Vi backar bandet lite grann, en vecka eller så, och landar på Valborgsmässoafton. Efter jobb och lite annat trix under dagen satte vi oss i bilen och siktade in oss på åbo, där detta vardagsrum stod pyntat och redo för vappen. 

Vi började naturligtvis med att installera vår medhavda drinklista för kvällen. 

Sedan begav vi oss ut i folkvimlet på vårdberget för att välkomna våren. 

Här har vi det glada vappensällskapet! Kände mig som ett svart får utan min studentmössa, men hade inte tänkt på att leta fram den i god tid och kunde inte hitta den då vi åkte iväg hemifrån. Jobbigt när det finns cirka 200 potentiella kvadratmeter den kunde finnas på. 

När spektaklet var (nästan) över gick vi de hundra metrarna tillbaka hem till Jenny och Kalle. Alltså så lyxigt att de bor precis bakom knuten till vårdberget och det inte alls var långt att gå. Hälsningar, latmaskarna. 

Väl hemma korkade vi bubblet. Haha, vi hade till och med varit så bekväma av oss att vi inte ides ta med oss skumpaglasen vid mösspåtagningen. 

Sen stod middag på schemat. Fick så god skagenröra (minus räkor plus lax för min del) på hembakad maltlimpa till förrätt. Mmm. 

Och medan vi väntade på huvudrätten fixade jag mitt ansvarsområde för kvällen, strawberry bellinis. 

Till efterätt hade vi inte bara en, utan två (!) kakor. Inser också att detta inlägg främst fungerar som en dokumentation av vad vi åt och drack eeh. Sorry not sorry. 

Lite glatt vappenposerande, på det va? Lånade Kalles mössa så att jag nästan kunde känna mig som en i gänget. 

Kisse var utnämnd till drinkmaster för kvällen, så bli're när en har jobbat bakom bardisk. 

Vi serverades bland annat Rum n' Poms - en drink med rom, granatäpple och kanelsirap. Gott och inte alls så juligt som det kanske låter! 

Sedan drog vi fram afrikas stjärna för en match eller två. 

"Alltså gud vad gamla och tråkiga och pariga ni var som bara satt hemma och åt middag och spelade spel" kanske ni tänker om vår valborg. Men gud nej. Varför trängas på fullsmockade barer, köpa dyra drinkar samt försöka överrösta hög musik när vi hade allt vi behövde hemmaplan? Eftersom det inte fanns några andra personer vi ville möta upp och träffa heller såg vi ingen poäng med att irra omkring på stan. 

Sista drinken ut för kvällen blev Dark & Stormy... 

... och sedan tog vi kväller och kramade godnatt till Lissu. Ett mycket trevligt vappfirande hörni!

Idag skulle jag baka en kladdkaka, men det visade sig att vi hade endast hade ett ägg kvar i äggkartongen så blev tvungen att improvisera receptet en aning. Adderade även kardemumma för att det är gott, lite blåbär som blivit över från frukostgröten samt en rad choklad som jag hittade i skafferiet. 

Detta behöver du för att "improvisera" en likadan kladdkaka:

• 100 gram smör
• 1 ägg
• 1 dl socker
• 1,5 dl mjöl
• 1 banan
• 3 msk kakao
• 1 tsk vaniljsocker
• 0,5 dl blåbär
• 1 rad grovt hackad mörk choklad
• 1 krm kardemumma

Smält smöret i en kastrull och låt svalna en aning. Mosa bananen med en gaffel och blanda därefter ihop alla ingredienser med varandra. Bröa en form och lägg i ugnen på 175° i cirka 15 minuter. Voilá!

ps. vit- och blåsipporna användes bara som dekoration och skall inte ätas!

Alltså vad hände? I lördags blir en överöst av snöstorm och så pang bom bang kommer våren i full galopp med strålande solsken ett och ett halvt dyng senare? Nå, jag klagar inte. Hoppas verkligen this is it. The real vår-deal. Som om det inte vore nog festligt med ljuvligt vårväder väntade dessutom en överraskning i postlådan då vi kom hem från vappfirandet i åbo. 

Ett mjukt paket inslaget i sidenband kan bara båda gott. 

Inuti hittade jag något blått och prickigt. 

Nämligen en klänning som lillebrors flickvän Ninni har varit snäll och sytt till mig av en bit marimekkotyg som jag köpt för länge sedan. Så lyxigt med någon som studerar sömnad i familjen och som mer än gärna högg tänderna (eller kanske snarare saxarna) i tygstycket och trollade fram detta. Speciellt kul med en specialsydd klänning då jag kan tycka att det är svårt att hitta snygga klänningar som är smickrande för figuren samt faller fint då en inte direkt är storlek petite och kan plocka med sig vad som helst som faller en i smaken från klädbutikernas galgar. Skall rocka denna klänning hela våren och sommaren. Tack Ninni!

Jag tipsar ganska sällan om filmer eller serier jag ser på, men nu har jag faktiskt sett på tre sycken jag tycker var ganska bra. Dessutom var all på något vis relaterade till tid, så tyckte de gjorde sig bra som en liten helhet. 

När jag ser på film eller serier får det gärna vara spännande, fina miljöer och innehålla någon tvist i handlingen eller ett uns av övernaturlighet. Krig, skräck och förstörelse går helbort eftersom jag inte vill sitta på nålar utan ser stunden då jag ser på film som en avkoppling från vardagen. Våld och terror får man ändå nog av från nyheterna. Nåväl, till tipsen: 

→ The age of Adaline (2015)
Filmen handlar om Adaline Bowman, vars kropp efter en olycka inte längre kan åldras, och hon fastnar i en ålder av 29 år. För att folk i hennes närhet inte skall bli misstänksamma flyttar hon ofta runt och inleder inga långvariga relationer. Men en dag träffar hon den charmige Ellis Jones som inte har för avsikt att lämna hennes sida lika snabbt som hon tänkt. 

Det är kul att följa med Adaline genom 1900-talets alla årtionden och se hur hon anpassar sig till dem och dessutom uppkommer en spännande och intressant twist då hon presenteras för Ellis släktingar. Stort plus för fina färger, stämningar och miljöer i filmen.

 

→ Timeless (2016)
Denna serie började jag kolla på ganska nyligen, och fastnade genast. Serien handlar om historieläraren Lucy Preston, forskaren Rufus Carlin och soldaten Wyatt Logan som får i uppdrag att stoppa Garcia Flynn som stjäl en tidsmaskin och åker tillbaka i tiden och mixtrar med historien. 
Jag gillar speciellt serien eftersom man får hänga med karaktärerna i olika årtionden (eller århundraden) och den stora detalrikedomen då det kommer till att matcha kläder och miljöer för den tid de landat i. Dessutom får man möta en rad kända karaktärer ur historien så som till exempel Harry Houdini, Ernest Hemingway, Joséphine Baker, Bonnie & Clyde och Ian Fleming. 

Mycket av de historiska händelserna har väldigt stort fokus på USA, vilket ibland kan kännas lite trångsynt, men plus för ganska bra genustänk och ett relativt brett persongalleri.

 

→ Boyhood (2014)
Denna dramafilm skiljer sig lite från de två tidigare tipsen, då den varken handlar om att resa i tiden eller märkligt åldrande. Filmen skildrar två syskons uppväxt i en familj med separerade föräldrar. Huvudfokus ligger på sonen Mason Evans, men tycker det är minst lika intressant att följa med mamman i familjen, Olivia. Det som gör filmen speciell är att den är inspelad mellan 2002-2013 och man på så vis får följa med samma karaktärer under en lång tidsperiod, utan att skådespelarna byts ut. Handlingen är ganska långsam, trots att familjens vardag stundvis kan vara ganska dramatisk, vilket gör filmen "lugn och skön" att titta på. Filmen har väldigt fina miljöer och dessutom ett bra soundtrack. 

→ Vilken är den bästa stilen du haft?

Detta var min standardoutfit, speciellt till fest, i många, många år. Böt kanske ibland färg på kjolen, tygtossorna eller ränderna i t-skjortan, men i övrigt såg jag så gott som alltid ut så här när jag gick på fest. Gillar stilen ännu, fastän jag sällan klär mig så. Känner att den kanske tillhör "the golden years" kring 20 och vill inte "förstöra" den med andra minnen. 

→ Hur såg du ut i högstadiet?

Överlag var min stil nog ganska "vanlig" i högstadiet och det var ju inte som en hade några pengar att brassa på kläder heller, så skulle våga påstå att det inte var något speciellt. Typ jeans, munktröjor och toppar med konstiga djurtryck från Seppälä. Till höger ser ni ett foto på några plagg som jag minns att jag gillade massor på åttan. En kjol men någonslags blå volang (hade en matchande topp också som inte är på bild) samt knähöga randiga benvärmare. Uppe till vänster hade jag dock börjat anamma stilen som skulle följa med in i gymnasiet.

→ Hur såg du ut i gymnasiet?
Ettan: Här har ni någon som hängde massor på Bilddagboken, och nog fann det främsta stilinspirationen därifrån. En liten poppare kan man väl nog konstatera att jag var, fast jag knappast då tänkte så mycket på vilken "stil" jag tillhörde. Standard var ändå en t-skjorta ovanpå en långärmad jumper samt palestinasjalen runt halsen. 

Tvåan: Till viss del samma kläder som året innan, men sydde även egna kjolar, fyndade kläder på loppis och köpte oversizade tröjor på rea från herravdelningen. Tyckte överlag det var himla kul att experimentera och plocka ihop olika sorters plagg. Dock blev jag utnämnd till "skolans identitetskris" av abina det året, vilket jag i viss mån kanske kan förstå. 

Trean: Randigt och hattar är nog ledordet här. Stora flanellskjortor gillade jag också, och bilden till höger visar även ganska långt vilken stil jag drog med mig in i skolåret på folkhögskolan. 

→ Vad var din stil som under 25?

Midjehöga kjolar och jeans samt en stark sailorinspirerad stil var det som gällde i de ljuva nedre tjugoårings åren. Om Bilddagboken inspirerade mig som sextonåring så var det nog bloggvärlden som inspirerade nu. 

→ Plus 25 då?

Mycket enfärgat och mörkt som gick lätt att kombinera med varandra. Gärna stora, fladdrande halsdukar eller skjortor också. Kanske på snudd till tråkigt jämfört med mina tidigare år, men ändå bekvämt och praktiskt ju (haha så vuxet...). 

→ Och nu?
Jamen ändå ganska långt som här ovan, mycket har ju inte hunnit ändra på 1,5 år. 

→ Vilken var din värsta stil?

Vill ju inte klanka ner på mig själv, men kan väl så här i efterhand konstatera att min semesteroutfit som fjortonåring på Teneriffa inte riktigt var någon höjdare. Omlottskjol med flames och en liten plastig handväska. Hur tänkte jag där? 

→ Vilken plagg är ditt favoritplagg just nu?

Denna enkla klänning från Marimekko är nog min favorit. Passar till ungefär allt och är väldigt bekväm. Önskar jag kunde investera i mer kläder från den kedjan och sakta förvandlas till en äkta kulturtant. 

→ Hur ska man se ut stilmässigt om du ska bli kär i en?
Om jag får välja (när det kommer till män): välsittande byxor, en enkel t-skjorta eller vardaglig enfärgad kragskjorta samt SKÄGG. Blir lite ledsenn (i smyg) varje gång mannen rakar av sig sitt. 

→ Vad vill du ge dig själv för framtida stilråd?
Embrace your inner kulturtant. 

I samarbete med Malmbacka

---

 

I fredags fyllde mannen min år och jag hade packat en korg full med diverse goda grejer. Vi skulle nämligen iväg på ett litet överraskningsäventyr. 

Här är en som nog var lite fundersam över vart vi skulle åka. Hade bara sagt att han skulle packa ner varma kläder och att vi skulle vara borta över natten. 

Men faktum var att vi inte alls skulle åka särskilt långt, endast drygt 10 minuters bilfärd från vårt hem, till Malmbacka i Snappertuna. Himla smidigt och skönt att hitta små äventyr på så nära avstånd. 

Vi började med en liten rundtur på området och såg en liten hare skutta iväg precis vid våra fötter. 

Eftersom de hittat spår av gamla kolbotten på området har de byggt upp sin verksamhet kring detta och man kan få övernatta i kolarkojar likt denna här ovan. Ganska mysiga, nordens svar på hobbithålor liksom. 

 

Det här berättar Wikipedia om Kolarkojor: "Kolarkoja är beteckningen på den temporära bostad som kolare ofta var hänvisade till under kolningsarbetet. Kolarkojorna [...] är vanligen cirka 5 gånger 4 meter, med ingång på ena kortänden och med en spis i andra kortänden. Ingången vette oftast mot själva kolbotten, det vill säga platsen för kolmilan. Om man från insidan av kolarkojan inte såg kolbottnen var det viktigt med en fönsterglugg eller dylikt så att milan kunde övervakas dygnet runt."

Men vi hade bokat in oss i kolarstugan Hilma & Harry, som var lite större och skymtar till höger i bild. 

Anledning nr 1 till val av stuga: dubbelsängen. 

Det var en enkel, men mysig timmerstuga som saknade fönster (samt el och rinnande vatten), så vi fick börja med att tända stormlyktan. 

Överraskningen slutade inte här, efter en liten stund dök nämligen ett par till födelsedagsfirare upp!

Vi förflyttade oss till grillstugan och min uppgift blev att tända elden, scout som en är. 

Efter en liten stund dök det upp ett par till glada födelsedagsfirare!

Grattiskramar delades ut. 

Och sedan blev det dags att öppna paket. 

Av mig fick födelsedagsbarnet ett par Reinos! Alla vet ju att varje, över trettio år fyllda, man borde ha ett par såna i sina ägor, hehe. 

Nova var dock lite skeptisk till det hela. 

Eftersom födelsedagsbarnet fyllde år fixade jag ihop maten. Kände mig lite som att jag spelade in ett matlagningsprogram där vid den höga bänken medan jag choppade upp grönsakerna. 

Slutresultatet blev grönsaksknyten med färskost. 

Alla stugor och kojor hade egna namn efter olika kvinnor som på något sätt hade anknytning till platsen eller kolmilningen. Grillstugan hette Thelma. 

Till efterrätt hade jag bakat drömtårta på födelsedagsbarnets begäran. Den såg rent utav förfärlig ut, men smakade helt okej. Måste helt enkelt öva lite mer på Sutarkullas "nationalrätt" tills jag är lika duktig som farmor.

Sedan satt vi och  hade en trevlig kväll tillsammans under grilltaket medan det mörknade utanför. Vi var ensamma på området så vi hade turen att kunna hänga här hela kvällen helt för oss själva. 

När klockan närmade sig midnatt och överraskningsgästerna hade åkt hem, drog vi oss tillbaka till vår stuga och fyllde på med kol i spisen så vi skulle hållas varma under natten. 

Ändå något helt otroligt mysigt och skönt att somna till ljudet av knastrande eld. 

Somnade ungefär prick när jag lade huvudet på kudden och vaknade inte förrän mitt alarm (som jag hade glömt att avaktivera) ringde följande morgon. Gissar det var kombinationen av utomhusluft hela kvällen och en stuga i totalt mörker som gjorde det. 

Utomhus var det soligt och fint, så det var bara upp och hoppa som gällde... 

... samt göra upp en ny eld så att vi kunde fixa frukost. 

Två tröttisar i väntan på morgonkaffe. Eller nä, skoja. Det är nog bara jag som är morgontrött av oss två. 

Lite guld i vätskeformat. Mmm. 

Sällan är mat så god som när den ätes utomhus, och så var även fallet nu. Så gott med ostsemlor, ägg, kaffe, havregurt och några bitar choklad.

Två nöjda efter 2/3 dygn i skogen. Kan varmt rekommendera detta för de som vill ha ett litet naturäventyr vare sig man bor i närheten eller inte. Synd nog hann vi inte prova på bastun, men det får vi helt enkelt ta nästa gång. Tack så mycket för vistelsen Malmbacka! 

Härom dagen dök ovanstående bild upp i  mitt facebookflöde via minnesfunktionen som visar upp vad en har haft för sig för ett visst antal år sedan. En åtta år gammal bild där vi som glada adertonåringar har åkt hem till mig för att "klä ner" oss innan vi drog vidare ut på fest. 

I går lyssnade jag även på podden Penntricket där samtalsämnet ganska långt främst handlade om kroppsbild och hur den egna kroppen uppfattas av sig själv och andra personer. I podden nämnde en av dem bland annat hur hon börjat undvika att träffa en av sina vänner eftersom hen hetsar väldigt mycket kring sin kropp och sitt utseende. Och jag tycker det är så himla synd att det kan bli så, att både vänskapsrelationer och en sund syn på sin kropp rivs sönder i takt med att samhället pepprar en med ideal kring hur en borde se ut och vara. 

Visst kan jag själv tycka att det är kul att ibland få till den där perfekta eyelinervingen eller lyckas para ihop mina gamla klädesplagg till en riktigt lyckad helhet. Inget fel med det, eller att vara intresserad av skönhet. Men ändå är jag väldigt tacksam och glad över att ha vettiga, smarta och roliga vänner och att jag mest hängt i kompiskretsar där andra intressen och kvaliteter stått i fokus framom utseendefixering och kroppshets. 

Det är mycket en inte vet eller känner sig osäker på som adertonåring. Men jag är orimligt glad över att vi inte lät några yttre påtryckningar påverka våra val i hur vi klädde eller betedde oss. Oavsett om vi hade perfekta eyelinervingar och välkammat hår eller klädda oss i slarviga jeans, toppar med knasiga tryck, pyjamasliknade byxor och udda hattar. 

Fick en mjukstart efter påsken i och med att jag jobbade hemifrån idag. Överraskades dock av ett plötsligt strömavbrott och vips fick jag ta en mer eller mindre ofrivillig siesta mitt under dagen i och att med att datorns batteri dog så gott som genast. 

Tog tillfället i akt och slog upp fötterna i soffan och läste lite i Bildhuggarens dotter med gott samvete istället. Var också tacksam för vår vedspis i köket som lät mig värma en soppa till lunch fastän inte en enda elapparat fungerade. Känns fint att bo på landet och veta att en alltid kan hålla sig varm och mätt fastän mången annan funktion eventuellt skulle slås ut. 

På kvällen gick vi iväg på kvällspromenad och bongade cirka ett dussin vitsvanshjortar. Att sådan action en vardag som denna.