Håll i er nu, för här kommer en lång uppdatering om golv. Om inte golv känns som det mest rafflande att läsa om är det nog bäst att du klickar dig vidare på en gång, för det är det enda som detta inlägg kommer handla om. 

Vi har ju i sakta mak tagit oss an projektet att skapa ett nytt sovrum till oss av den gamla kammaren bakom salen. Dock kunde vi ganska snabbt konstatera att rummet var i behov av en rejäl dos kärlek samt ny isolering för att det skall vara behagligt att vistas i även vintertid. Uppgift nummer ett blev att dra bort platsmattorna som rullats ut över golven för x antal år sedan. 

Och därefter fick spånskivorna ryka. Visst måste jag väl erkänna att hjärtat slog ett extra slag då vi skymtade plankgolv under skivorna. 

I förvånandsvärt fint skick var det också, med tanke på att huset så småningom har 150 år på nacken. 

Då jag inte är i mitt mest arbetsföra skick för tillfället har jag väl mest agerat arbetsledare och varit den där jobbiga typen med en åsikt om precis allt. Men lite spik kunde jag i alla fall hjälpa att dra ut ur golvet! Hade minst sagt använts rikligt av dem för att hålla spånskivorna på plats. 

Så här på avstånd ser ju golvet rätt lovande ut på bild och jag hoppasdes för ett tag att vi kanske hade kunnat återanvända dem i slutskedet av golvrenoveringen. Dock konstaterade vi snabbt att de innehöll allt för mycket spikhål och sprickor för att göra sig snygga som ytksikt igen. 

Och kolla spikarna sen! Inte så pjåkigt med handgjort material. 

När alla spikar äntligen var uppdragna ur golvet var det dags att ta reda på vad som egentligen gömde sig där under. Ett gäng döda råttor? Släktens hemliga skattkista? En massa bråte? Ingenting? 

Svaret var en salig blanding av sand, mossa, sten och spån. Inga dyrgripar, tyvärr hehe. 

Resultatet då hela golvet var bortplockat, var ju minst sagt lite rojsigt, som man uttrycker det här i Karis. 

Därför var vi inte sena med att hyra in ett par yrkesmän som fick komma och suga golvet tomt på skräp - och resultatet blev så här prydligt. Väldigt värd investering istället för att själv stå och skopa skräpet i säckar för hand. I och med detta fick vi även snabbt reda på att det var dubbla botten i rummet, men det undre lagret visade sig vara i finfint skick. Tänk! 150 år gammalt och inte det minsta murket. 

Så efter att vi fått grönt ljus av en yrkeskunnig om att vi kan behålla golvet blir nästa steg att fylla ut tomrummen längs kanterna med nya bräden (dvs golvbräden från det övre lagret - återvinning for the win!), fixa ny isolering och så småningom ett nytt golv. Men mer om det när vi kommit så långt, här är var vi är just nu. 

 

Vad är dina mål i höst?
→ föda ett barn och hålla det vid liv, några fler målsättningar än så tänker jag verkligen inte ha.

Vad ser du mest fram emot?
→ att ta det så lugnt det bara går, elda i vedspisen, mysa och bara skrota runt här hemma utan att åstadkomma några desto större bedrifter. Ja, och så välkomna en ny person till familjen, såklart. Och herregud, tänkte nästan glömma! Ser även väldigt, väldigt mycket fram emot att äntligen kunna sova på mage igen samt att duka upp en rejäl ost- och charkbricka och ta mig ett litet glas rödvin. 

Känner du dig klar med sommaren?
→ jajamän! Känner absolut inget vemod i att sommaren tar slut och älskar den här tiden på året då sommaren skiftar mot höst och kvällarna blir mörkare och dagarna allt svalare. 

Hur såg din höst ut för ett år sedan?
→ ärligt talat, var den inte allt för munter. Hände några tråkigheter (som bl.a. detta för jävliga) och för att hålla huvudet i styr och tankarna på annat kompenserade jag med att jobba ohemult mycket. Så tja, bättre höstar har en ju haft. 

Hur såg din höst ut för fem år sedan?
→ Om vi backar fem år, landar vi mitt i studietiden och 2013, årenas år, haha. De enda egentliga plikter jag hade var väl att komma ihåg att betala hyran och kamma in tillräckligt många studiepoäng och utöver det levde jag nog mest loppan skulle jag våga påstå. Satt med i styrelsen för bästa studieföreningen, sprang på allt från slush till bissebingo med klasskompisar och åkte på turné med ett band genom Estland och Lettland, bland annat. Och så var jag väl hem till Karis och pussade på min blivande man mellan varven också, ajaj hörni, det var nog en bra höst. Hittade ett par gamla videoklipp från studietiden att nostalgisera tillbaka med, som detta sju år gamla klipp när vi hade glöggkväll eller när vi gick på halloweenmaskerad och förfestade i min tölölägenhet. Kan komma på mig själv att sakna den litegrann ibland, var en mycket trevlig bostad med gulligaste gamla hyrsvärden som hade en likadan skepparmössa som mig. 

Vad var bäst och sämst med sommaren?
→ det bästa var nog helt klart att jag äntligen fick prova på konceptet semester! Det som var mindre kul var den olidliga värmen, som nog inte undgått någon. Tillbringade största delen av ledigheten under fläkten, raklång på soffan. 

Vad för kultur har du tänkt konsumera i höst?
→ misstänker att det främst blir kultur som kan konsumeras på hemmaplan, så som poddar, filmer och serier. Om ens det? Kan man räkna med tid för kultur som nybliven förälder? 

Vad blir ditt mest använda plagg i höst?
→ antagligen det mjukaste som går att hitta i garderoben så som leggings, yllesockor och min morgonrock. Yes, stilen kommer antagligen vara i topp. 

I början av augusti, när vi fortfarande hade semester, bestämde vi oss för att åka på en liten sommarutfärd mot östnyland - närmare bestämt Lovisa. 

När vi kom fram begav vi oss snabbt av mot den äldre stadsdelen och Kisse gick mest omkring och förundrade sig över hur mysigt och "pupsigt" (hans ordval) allt var. 

Rimligt namn för en gränd. Är inte alla gränder korta, eller tänker jag fel? Kanske det är bredden som avgör en gränd, inte längden? 

Vi vandrade vidare tills vi skymtade hav och fortsatte sedan längs med stranden.

Vårt mål var Skeppsbron, där hamburgare skulle inmundigas och skarpa blickar riktas mot personer som tyckte det var rimligt att kedjeröka intill (exempelvis gravida) personer som skall äta. Skulle kunna skriva en lång rant om detta, men låter bli. 

Efter maten kikade vi lite på vad de olika bodarna hade att erbjuda.. 

.. och sedan begav vi oss vidare hit, till Tuhannen Tuskan Kahvila, som vi hade blivit tipsade om (tack!). 

Cafét hade en väldigt mysig, lite småhemlig innergård. 

Och kaffet serverades naturligtvis ur kanna i finporslin!

Efter att ha vankat tillbaka till hotellet, tagit det lugnt en stund samt duschat i iskallt vatten (det var SÅ varmt den här dagen) hoppade vi i bilen och körde längs med sandvägar tills vi hittade denna lilla häst. 

Och intill hästhagen fanns det här: Lurens sommarteater, som vi skulle besöka!  

Årets uppsättning var Ronja Rövardotter och den var väldigt bra gjord och absolut sevärd. Favoriterna var självfallet gänget med Rumpnissar som charmade alla i publiken. 

Efter teatern åkte vi tillbaka in till centrum av Lovisa, tog en kort promenad (där vi knappt såg en kotte, så kändes väldigt som hemma) och åt en ytterst flottig franskisportion till kvällsmat, eftersom en grill var det enda som var öppet. 

Följande morgon vaknade vi upp till åter en dag av stekande hetta och funderade en stund på vad vi skulle hitta på. Hade inga bestämda planer, vilket kändes skönt, utan tänkte att vi gör det som faller oss in. 

En liten tradition vi har då vi besöker nya ställen är att hitta en plats man kan kolla på utsikten ifrån, så när vi läste att det finns ett utsiktstorn vid den så kallade "Kuckustenen", begav vi oss genast av dit. 

Hav, skog och så ett litet kärnkraftverk som skymtade i horisonten. 

Innan vi styrde kosan hem mot västnyland igen tog vi en tur via Strömfors bruk där vi strövade omkring en stund och tittade in i de olika små affärerna och smedjorna. 

Värmen krävde en liten paus vid kärleksbron. 

Hittade även en stor version av fortunaspelet som vi provade på. 

Sedan en kaffepaus i en gammal smedja, för det hör ju till. 

Efter att ha kikat i en affär för lite gammal byggnadsvård vinkade vi slutligen adjö till Strömfors och lade siktet hemåt igen. En  riktigt trevlig liten semesterresa. 

Illustration av Maja Säfström.

♡ När blir du mamma?
Om 54 dagar, det vill säga tredje oktober, om vi ska tro på den beräknade födelsetiden.

♡ Var graviditeten planerad?
Vi hade inte plockat fram kalendrarna för att pricka några datum, men var nog inte heller helt oförberedda på det då jag har valt att inte proppa i mig några hormonella preventivmedel. Inställningen var väl kanske lite mer "händer det så händer det" och eftersom jag kunde checka av alla mina "måsten" på min mentala lista (vara färdigstuderad, ha en partner som helst är gift med mig, ha boende som lämpar sig för tillökning samt ett fast anställning) kändes det helt lugnt. 

♡ När berättade du om graviditeten?
Två av våra nära vänner fick veta ganska tidigt, kan det kanske ha varit  i vecka sju eller åtta? Min kompis eftersom hon kom på besök och hade släpat med sig en flaska vin som jag av förekommen anledning ju var tvungen att tacka nej till och Kisses kompis eftersom det hade råkat komma på tal på jobbet. Familjen fick veta  efter första ultraljudet (men möttes av "jag visste redan det" av både mamma och svägerska som har magkänslan på topp) och sedan berättade vi väl lite efterhand åt andra nära i takt med att vi råkade ses och sådär. 

På sociala media lade jag upp en bild i vecka 18, på första maj, eftersom jag hade kommit på idén att sporadiskt dokumentera denna graviditet med hjälp av polaroidkameran och hade inhandlat lite heliumballonger tillfället till ära. 

Första hinten på social media.

♡ Hur många barn vill du ha?
Är själv uppvuxen med syskon samt med en drös barn på granngårdarna, så har nog nästan sett det som en självklarhet att det i framtiden skall ränna omkring en massa ungar (både egna och andras) på vår gård som är som gjord för äventyr och lek (har redan sett ut det p-e-r-f-e-k-t-a trädet för en trädkoja). Dock får vi se vad framtiden utvisar samt hur många gånger en ens vill (eller kan) gå igenom en graviditet igen. Kanske tre om en får välja?

♡ Tätt ihop eller långt isär?
Min spontana tanke är tätt, med kanske ett par års skillnad då det innebär att kidsen automatiskt får en lekkamrat i nästan samma ålder. Men får se vad kroppen och huvudet tycker om den tanken när Ettan väl är här.

♡ Har du oroat dig mycket under graviditeten?
Efter ett tidigare missfall gick ungefär första halvan av graviditeten främst ut på att gå omkring orolig, så svaret är väl helt enkelt: ja.  Men hade en personlig deadline att jag senast vid det andra ultraljudet måste sopa undan de tankarna. 

♡ Hur har graviditeten känts hittills?
Egentligen helt okej, då ett av de få symptomen jag egentligen haft är extrem trötthet. Det är först nu på senaste tiden jag börjat känna mig lite otymplig och gravid "på riktigt". 

♡ Gillar du att vara gravid?
Nja, nog kan jag komma på roligare egenskaper, fast dock måste jag medge att visst är människokroppen fascinerande som pusslar ihop en helt ny person, bara sådär. Men kan ibland bli lite trött på att bara vara "Den Gravida Kvinnan" och att de flesta frågor och samtal jag för med andra ofta i något skede börjar kretsa kring det istället för allt annat som jag också är. 

♡ Ska ni ta reda på vilket biologiskt kön det blir?
Ja, det har vi gjort.

♡ Hur tänker du kring förlossning?
Tänker främst så här: om oändligt många kvinnor i alla tider har klarat av att föda barn, så borde jag väl också kunna göra det på någon vänster. Kan ju ändå inte var mycket sämre än genomsnittet, eller? 

♡ Hur tänker du kring första bebistiden?
Efter så många år där mycket av min energi gått åt till att tillfredsställa andras önskningar och krav ser jag ser fram emot en tid där jag enbart kan lägga fokus på min familj. Hoppas ju naturligtvis på en nöjd liten typ som gillar att sova många timmar i sträck, men förbereder mig på att realtiteten mycket väl kan vara en annan. 

♡ Har ni bestämt namnen sedan innan?
Mannen har hittat ett namn som han helt har fastnat för, men jag tycker att vi inte kan bestämma oss innan vi träffat personen som skall bära det. Jag tycker namnen som har varit populära de senaste åren antingen klingar väldigt barnsligt eller är supermärkliga och har insett att jag nog är ganska traditonell och konservativ i mitt namntänk. Tänker att ungen hellre får känna sig speciell på andra vis än genom att ha ett namn som hen inte kan stava till. :--) Vill gärna ha ett gammaldags namn, med "mjuka" bokstäver, så har ni några bra tips är det bara att ösa på. I mellannamn blir det i alla fall gamla släktnamn, men vilka det blir beror på vilket förnamn vi slutligen väljer. 

Vecka 20, vecka 29 och vecka 32. 
 

Lista från Elsa Billgrens blogg. 

Titta vem som landade i min trädgård förra helgen för att äta maffig sommarlunch - Laura och Emma! 

Efter lunchen följde några (många) timmar av siesta för att slumra till i skuggan av äppelträdet, läsa astrologi och babbla om det senaste i våra liv. 

Samt äta glass och dricka kaffe, givetvis. 

Efter att ha siestat hela dagen lång, bestämde vi oss till kvällen att ändå hitta på någon liten aktivitet då de för en gångs skull var här. Så åkte till Ekenäs och tog en promenad genom Gamla Stan. 

Och kikade på fina fönster och in på gårdar genom portingångar. 

Slutligen landade vi nere i hamnen på Pub Niska. 

För att äta mycket goda plåtbröd. 

Efter maten ansåg vi att ett litet kvällsdopp var på sin plats i första bästa närbelägna sjö. 

Skönt! Helt galet hur vattnet inte är kallt någonstans att simma i denna sommar. 

Innan vi åkte hem  bjöd även kvällsolen på en liten ljusshow. 

Kvällen avslutades kring köksbordet med te, chips och några omgångar gammelgäddan. 

Mycket finurligt och fint illustrerat spel. 

Sedan: ny dag och dags för pangfrukost! Har filosoferat en aning kring det här hur det kommer sig att jag vurmar så fruktansvärt mycket kring detta fenomen och har kommit fram till att det måste bero på goda barndomsminnen.  

Vill mig nämligen minnas att alltid då vi hade gäster i huset steg mina föräldrar upp snäppet tidigare och dukade upp en rejäl frukost med fler alternativ än vad man vanligtvis såg på en hel vecka (vilket jag förstår, massa frukostingredienser + många barn = dyrt). Och sedan startades dagen med att alla satt länge kring frukostbordet och hade det trevligt tillsammans, vilket jag ändå måste påstå att är ett av de mest rimliga sätten att starta dagen på.

Efter frukosten följde den obligatoriska siestan, inkluderat lite kattmys. 

Sedan bestämde vi oss ändå för att aktivera oss så åkte på loppis och sedan vidare till Fiskars, där vi radade upp oss fint för en gruppbild. 

Vi kikade på vad torget hade att erbjuda, 

åt glass, 

beundrade lite blomsterarrangemang (som inspiration till nästa år, mina rabatter är så himla sorgligt torra och fulla av ogräs just nu), 

samt flanerade runt i bruket och kikade in i några butiker innan det var dags för dem att åka hem igen. Är väldigt glad över kompisar som orkar komma och hänga så här kravlöst med en, när den egna energi- och sprallighetsnivån nog närmast kunde jämföras med en säck potatis. Mer siestor åt folket, helt enkelt!

Hej semestervecka två! Om förra veckan utöver lite kompishäng främst gick åt till att komma in i ledighetsmode så blir denna nog av lite mer semestrig stil. Förutom några fönster som skall tvättas tänker jag enbart ägna mig åt trevliga ledighetssysslor, men tänker att till och med fönstertvätten säkert löper på helt okej med några bra sommarprat i hörlurarna. Tips på något som bör lyssnas på?

I övrigt bär det av både mot väst och öst. Ser fram emot turen till Åbo, där en spelkväll vankas i goda vänners lag och dessutom skall vi senare i veckan tillbringa ett dygn i Lovisa, för att bland annat se på Lurens sommarteater. Sitter någon på guldkorn som en inte får missa i de trakterna? Som pricken över i:et avslutas veckan med att gå på bröllop, vilket skall bli riktigt, riktigt roligt då jag för en gångs skull får vara gäst till hundra procent och inget annat. 

Så en riktigt trevlig semestervecka på kommande!

Här har det visst rått radioskugga i närmare tre veckor. Dels för att denna gravidhjärna börjar bli riktigt mosig i sommarvärmen och inte är helt hundra på att skapa kreativt innehåll, men även eftersom all fokus den senaste tiden legat på att intensivt beta av varenda lilla jobbgrej på att göra-listan så jag till fullo kan njuta av min ledighet som började igår.

Här följer ändå några små glimtar från senaste tiden, så att inte hela juli faller i glömska: 

Har bland annat beundrat mina nästan trehundra pioner som blommade ut exeptionellt tidigt på grund av värmen. 

Ibland, då tidtabellen och vädret tillåtit, har frukosten inmundigats utomhus. 

Vi (läs: Kisse) har målat om våra fönsterbräden och spröjs, vilket har gett hela fasaden ettt superfint lyft. 

Jordgubbar har givetvis konsumerats. 

Och så har vi försökt rädda fågelungar mellan varven. Livet på landet, ni vet. Blir aldrig tråkigt då här bland annat tassar omkring en massa hjortar, rävar, tranor och ... vargar. Men de sistnämnda har jag tack och lov inte behövt stifta bekantskap med personligen. 

En varm julikväll gick vi på bröllopsfest. 

Och jag kastade ett stycke kompis in i den vackra björkskogen för att få mitt fotosug stillat under festen då jag inte själv var anlitad som bröllopsfotograf. 

Små kvällsutflykter och dopp i diverse sjöar då värmen tryckt på som mest. 

Slutligen har vi njutit av oändligt vackra solnedgångar över träsket. 

Och nu då? Semestern har börjat och jag och mannen skall för första gången någonsin vara lediga i hela tre veckor tillsammans. Känns helt supermärkligt att ha mer än bara någon långhelg här eller där, men samtidigt skönt att för en gångs skull inte var tvingad att pressa tidtabellen för att hinna umgås och hitta på något kul, utan faktiskt ha tid för att  bara vara också. 

I torsdags var det dags för en av våra återkommande sommartraditioner, nämligen ett besök på Raseborgs sommarteater invid slottsruinerna. Allt sedan jag för några år sedan började fotografera pressbilderna för dem har jag dessutom försökt infinna mig vid premiären, som alltid känns som något lite extra. 

Det blev dock inte så mycket bilder knäppta för min del då jag denna gång främst var där som åskådare. Dessutom satt vi mitt i publikhavet och jag kände inte för att vara lika jobbig som damen framför oss som ställde sig upp rakt rätt och slätt och stod långa stunder för att få till sina bilder med sin kamera som hade en bildskärm stor som ett frimärke. Men här syns ändå lite av scenografin, som jag tyckte var väldigt snygg! 

I pausen blev det dags för obligatorisk ostsmörgås och raseboll. Samt att hälsa på alla bekanta i vimlet förstås!

Och inköp av lotter, naturligtvis! Vad är liksom ett teaterbesök utan det? 

Men själva pjäsen då, vad tyckte jag? Som jag redan nämnde var scenografin väldigt lyckad och de hade satt ihop en riktigt ambitiös koreografi som såg bra ut på scenen. Dessutom får nog skådespelarprestationerna godkänt med tanke på den mycket låga medelåldern på scenen. Dock kändes själva handlingen lite platt och avhuggen, men då jag inte är bekant med West Side Story sedan tidigare kan jag inte säga om det kanske bara är så historien är uppbyggd. Hur som helst en riktigt sevärd pjäs, med många duktiga ungdomar på scenen!

På midsommaren vill jag plocka stora fång av blommor och binda kransar till håren. Jag vill ta cykeln längs med byvägen och trampa bort till granngården som säljer jordgubbar och ärter till galet dyra priser, bara för att det är midsommar. Gubbarna sprinklas över kopiösa mängder vaniljglass som med fördel äts mellan var och varannan måltid. Jag vill äta nypotatis med smördopp och laxröra med maltlimpa till lunch och sedan bjuda in familjen till middag på ladugårdsvinden. Jag vill leka knasiga lekar och stafetter, kanske dra igång en femkamp? Om det finns möjlighet och tillgång till bil kunde vi dra iväg till något valfritt vattendrag för ett kvällsdopp, men bastubad är i alla fall ett måste. Jag vill gå hem i solnedgången och känna mig mycket nöjd med min dag, så vill jag fira midsommaren. 

Realiteten då? Hur blir denna midsommar? Ja-a, verkligen inget i närheten av ovanstående i alla fall. Hittills har jag ägnat dagen åt att vattna krukväxter samt länsa en gammal chipspåse på de sista smulorna i botten. Drog under en svag stund i vårvintras på mig en ohemult lång arbetsdag på cafét jag brukat jobba på (vad gör en inte för sin gamla arbetsgivare vars dotter gifter sig....) för midsommardagen och i och med det rann även ivern av mig att planera något annat kul program kring helgen. 

Och när familjens projektledare tagit tjänstledigt så är det inte som att saker och ting under kategorin "roliga aktiviteter" spontant skulle styras upp. Nåväl, har inte helt tappat hoppet men tänker att den här helgen helt enkelt får bli som den blir. Tar min revansch nästa år istället, då skall minst 90% av ovanstående aktiviter klämmas in om fru Nyberg får bestämma. 

Denna dagen har gått i ett dis. Det har tydligen blivit sommarens melodi att vakna upp till total "baksmälla" efter att ha fotograferat bröllop (vilket inte är så förvånande med tanke på hur mycket energi som läggs ner på att vara 100% skarp genom hela dagen), så idag har jag knappt lagt två strån i kors för att åstadkomma något.  Istället tänkte jag att vi kunde titta på en helt annan sommarkväll, för några veckor sedan, då jag hittade vackra lupiner längs vägrenen och vi åkte på en liten utflykt. 

Men först var jag tvungen att gå hem med katten som promt envisades med att jamande följa efter oss då vi skulle gå över till grannhuset för att låna en bil. Inte lätt att vara katt när flocken skingrar sig. 

Nåväl, när alla katter var hemförda och bilen hämtad åkte vi iväg ner mot Barösund. På alldeles lagom avstånd för en spontan liten utflykt. Samt med bonusen att en får åka färja!

Spatserade förbi en liten skogsdunge fylld av liljekonvaljer som doftade gott.

Sedan slog vi oss ner på Scolas terrass för att drickak öl och rosa lemonad. 

Vi hade lyckats traska in ett par minuter efter stängning, men  det  var bekanta som var på jobb och terrassen var fortfarande full av folk, så vi fick handla ändå. Vilket var tur! Hade ju varit en lite snopen utflykt annars.

Väl hemma igen möttes vi av våran sedvanliga välkomstkommitté. 

Vad vore livet utan spontana små upptåg och katter tänker jag?