☰ meny
 

om några sköna sommardagar

Har haft ett knippe riktigt fina, somriga dagar på sistone. Låtom oss ta en titt! I fredags blev jag kidnappad av Marie och vi åkte till en blomsterträdgård för att bli bländade av blomsterprakten och njuta av värmen inne i växthusen. 

Där fanns en massa dahlior som var helt otroligt vackra. 

Denna fångst kom jag hem med. Husarknappar, sibirisk vallmo, margerit, pastellakleija, dahlior, lavendel och så lite olika örter. Rakt ner i rabatten åkte allt detta och nu börjar det se riktigt fint ut under våra köksfönster. 

Rabarbern växer med illfart så jag passade på att skörda lite och svängde ihop en paj med lite färska jordgubbar i. Blev mycket gott - så måste komma ihåg att göra mer innan rabarbersäsongen är över. 

Och detta lilla gäng hörni, drömmen. Oslagbart mysigt och katten är givetvis med så fort hon får chansen. 

Leonel bjöd alltså ner sig själv hem till oss och vi passade på att ha plättkalas under äppelträdet. 

I övrigt har en del tid gått åt till att hjälpa min svägerska Samira, som startat eget och tagit över ett lunchcafé i trakten. Är ju familjens självutnämnda some-nörd, så pysslar ju gärna med marknadsföring och sånt. I måndags var det dags för premiäröppning och vi var såklart där för att äta lunch! Skall berätta mer om stället senare. 

Sist, men inte minst i raden av sommartrevliga ting: pionerna har börjat blomma! Har inte räknat dem i år, men är inte förvånad om antalet närmar sig hundra. Tack kära farmor, för att du plantera alla dessa vackra blomster som vi nu får njuta av. 

igår kl. 21:08

ett sista farväl av morfar

I lördags var det en sorglig men vacker dag, då det var dags för jordfästningen av vår kära morfar. Tillsammans med mina syskon hade vi beställt en krans som vi önskade skulle gå i gult och inte vara dyster, då "Mofi" sannerligen inte var en dyster person. Bukettmakaren lyckades utmärkt i sitt jobb, har kanske aldrig sett en finare begravningskrans. 

Dagen till ära hade mina bröder klätt sig i folkdräkt. Macke i Mofis gamla dräkt och Linus i pappas. Så otroligt stiliga var de!

Till minnesstunden hade vi grävt fram ett fotografi vi tyckte passade på pricken in på hur vill komma ihåg honom. Konstant med glimten i ögat och något finurligt i blicken. 

Bara en månad innan hans bortgång satt jag, mamma och Vidar i morfars vardagsrum och firade att han fått utmärkelsetecknet Finlands vita ros av första klass och pratade om hur vi skulle ställa till med en fest för den sakens skull senare under sommaren. Tyvärr hann denna fest aldrig bli av, men är så glad för morfars skull att han hann bli tilldelad denna utmärkelse för sina insatser i kriget. Tänk att han var bara sjutton år då han blev inkallad i armén. 

På buffébordet hittades bland annat den gamla godisskålen som alltid brukade stå framme hemma hos mormor och morfar när det vankades fest, fylld med samma sorts karameller som de alltid brukade ha, som t.ex. fazers bästa, marianne och rävgodisar.

Trots den sorgsamma anledningen till att vi samlades var det en fin stämning under dagen och dessutom riktigt trevligt att träffa alla kusiner. Vi fick till och med till en gruppbild med precis alla  tolv kusiner samlade och vi var nog alla barn sedan det sist lyckades. Hoppas också att Mofi satt på någon molnkant tillsammans med mommo och klappade takten då en av hans favoritsånger Säkkijärven polkka spelades upp på dragspel för honom. 

Vila i frid lilla morfar, tack för alla fina stunder och minnen! ♥

17.06.2019 kl. 22:35

fynd för en femma

Hej hallå, låt oss ta en titt på vad jag hittade på förra helgens lilla loppisrunda. Besökte ett utav Lions loppisar som brukar ordnas lite varstans runt om i trakten under sommaren och därefter orkade vi ännu med ett lokalt innan skattletarenergin tog slut. Mot fynden →

Det allra första som fångade min blick på lionsloppiset var denna brödkorg. Därtill ett knippe glasassietter - jobbar på att sakta elimnera min tallriksservis ut teemaserien som jag inte är så förtjust i längre. Går relativt "bra" då jag lyckats hiva två tallrikar i golvet på inte alls lång tid. 

Ytterligare köksrelaterade fynd var en brödform, en hålslev och en potatisstöt. 

Och så ett par böcker på det! De spelar ju upp Jorden runt på 80 dagar på Raseborgs sommarteater i år, så tänkte att det kan vara ypperlig sommarläsning. Därtill Mårbackablomster av Selma Lagerlöf som jag redan tidigare berättat om. 

Boken är nästan hundra år gammal, men i väldigt fint skick. Har placerat den tillsammans med några poesi- och feminismböcker på vår toalett i hopp om att folk vill ta del av lite vettiga texter istället för att scrolla telefonen. 

En annan grej jag alltid håller utkik efter på loppisar är spel, då de är så hiskeligt dyra att köpa som nya. Den här gången hittade jag ett härligt gammalt Kimble där spelpjäserna är gjorda utav trä. Allt detta, på bilderna ovan, kammade jag hem för en femma. De har nämligen ett så magnifikt system att man bara kan haffa allt man vill köpa och sedan går man med hela högen till första bästa försäljare som ger ett klumppris för fynden. Inte illa. 

Till näst kilade vi vidare till loppiset Fynda, som också bjöd på två riktigt, riktigt fina grejer. Nämligen ett av mina absoluta favoritspel i så gott som nyskick! Påminner lite om "finns i sjön" och man skall samla på olika fiktiva figurer under teman som t.ex. "I djungel och urskog", "Mumindalen" och "Elsa Beskow". Hoppas någon vill spela det med mig snart, brukar bara vara mamma som hjältemodigt ställer upp efter att jag bett på mina bara knäskålar några gånger, hehe.

Slutligen hittade jag denna korg, som jag inte kunde förmå mig lämna kvar på loppiset. Tänker mig att otaliga sommarfikor skall bäras ut i trädgården i denna. Ja, så får det nog bli!

14.06.2019 kl. 11:50

ja, visst gör det ont när knoppar brister

Juni, juni, juni. Så vacker i vanlig ordning, men plötsligt även ganska sorgsam. 

Den andra juni somnade min fina lilla morfar in efter en kort tid på sjukhus. Så tomt och ledsamt, men det var fint att se och höra att han hade hållit humöret uppe in i det sista. Morfar lärde mig spela mariage och hos dem har vi haft så otroligt många fina sommarlovsdagar i vår barndom. Fanns inget bättre än att få hänga i Tenala och rulla omkring på gräsmattan i gamla filtar, äta mormors "pripelsås" och plättar tills det stod ut genom öronen och på kvällarna bänka oss framför teven och se på Jeopardy tillsammans med Mofi. Vår älskade lilla skoj- och krutgubbe. Hoppas du är på en fin plats nu med söta hundar att smyga korvbitar till och massor av dragspelsmusik -  tillsammans med mormor. 

Men mitt i allt det ledsamma går ju livet trots allt vidare, och med en liten åttamåning som precis lärt sig ta sig fram längs golvet och mer än gärna ställer sig upp bara han får tag i något att dra i, så finns det inte utrymme för att gräva ner sig i sina tankar. 

Som ytterligare krydda på den aningen usliga tillvaron har samtliga i familjen lyckats dra på sig en stygg magbobba i tur och ordning. Mest synd var det naturligtvis om lilla V som hängde som en trasa nästan en hel dag. Det är ju aldrig kul att vara sjuk men en liten, liten del av mig tyckte det nog var en gnutta mysigt med ett barn som plötsligt ville mysa i ens famn. Annars är det ju hundra i glaset för jämnan, typ.

Annat mysigt? Detta lilla gäng. Leonel hängde hos oss en dag och vi bakade en kaka som han var mycket stolt över och som vi sedermera tog med oss för att bjuda åt "Mofafa". Lana slog givetvis följe och väntade snällt på mig och Vidar tills vi skulle gå hem igen. Gullig liten vallkatt en har. 

Att bo precis intill mina föräldrar är nog även en av livets lottovinster. Misstänker att Vidar så småningom kommer dela den åsikten, dels då han inser att där uppe på kullen finns så mycket kärlek att hämta men också då han får upp ögonen för allt skoj som finns där. En liten lekpark är på god väg att uppstå, om vi säger som så. Och det är ju inte som att jag klagar heller, oklart om jag eller Vidar tyckte spindelgungan var roligare faktiskt.

Och så detta, givetvis. Den vackra sommarutsikten. När solen står så lågt att strålarna träffar vattenytan och himlen färgas rosa om kvällarna kan jag inte komma på någon vackrare plats att bo på. 

Har även gått på loppis och blev glad att jag för en gångs skull inte missade ett utav Lions stora loppisar. Fyndade lite ett och annat, bland annat denna bok - "Mårbackablomster" som är en samling av Selma Lagerlöfs texter. Verkar lovande, kom bland annat över följande stycke som jag tyckte var fint:

" Tro dock ej att själarna bort till avlägsna rymder flyga!
Då jag dött, tro ej, att jag fjärran är!
In i en älskad människas själ skall min  hemlösa ande smyga,
och jag vill komma och bo hos dig."

 

Så det var den bergochdalbanan till första veckan i juni. Upp och ner i hela känslospektrat. 

 

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger.

08.06.2019 kl. 20:23

välkommen in på vår veranda!

Hej, och välkomna till vår veranda! Tänkte äntligen visa hur vår lilla ytrenovering av det rummet blev. 

Men vi börjar med att se hur det såg ut innan. Beiga klinkers på golvet och ljusgula väggar och tak. Golvlisterna och fönsterspröjsen var träfärgade. Inredningsmässigt har utseendet varierat en aning från sommar till sommar - en sommar hade vi ju café här och en annan fick en stor soffsäng ta plats. Här kan ni se mina inspirationsbilder till hur jag ville att det slutligen skulle se ut, så får ni avgöra själv hur bra det lyckades. 

Dags att kliva på, välkomna välkomna till vår nya, gröna veranda! Nyansen vi målat med heter Lido. På den ena väggen hänger en gammal hylla som jag hittade allra längst in på vår vind. Den var ursprungligen målad i en grönaktig nyans som inte riktigt passade ihop med väggen - så drog över hyllan med lite vit färg. Även trasmattorna på golvet är framrotade uppifrån vinden. 

Det allra största lyftet i rummet, enligt mig, är fönsterspröjsen som vi målade vita. På den ena sidan av rummet fick ett gammalt klaffbord (yes, även det från vår vind) ett par röda gamla pinnstolar jag köpte till mitt första egna hem och som fortfarande hänger med samt en vit stol som precis som bordet hör till husets inventarier. 

Äppelblommen som redan vid fotograferingstillfället hade börjat sjunga på sista versen har nu fått flytta ut, så måste hitta på någon annan växt att ersätta dem med. Här skymtar även en liten bit av taket, som fick bli vitt. Även det väldig fräscht i jämförelse med det tidigare gula. 

Blomster på bordet är obligatoriskt! Duken är loppisfyndad och fint handbroderad. 

Om vi svänger runt och kikar på andra hörnet av rummet hittar vi detta skåp som vi skaffade i samband med sommarcafét, och det har fortsättningsvis fått hänga med. 

Där bor bland annat några fina koppar och muggar som jag tänker att det är extra trevligt att dricka kaffe ur under långsamma sommardagar. 

Vita, korta kappor får pryda fönstren - i väntan på att växterna på utsidan kommer växa upp och skymma en del av insynen. 

I det sista hörnet av verandan står den loppisfyndade rottingfotöljen som hängt med sedan tidigare. Fönsterbrädet hoppas jag att så småningom fylls med lite trevliga växter eller annat smått, fint, pynt. 

Avslutningsvis hittar man denna tavla ovanför ytterdörren. Med lite fantasi kan man tänka att det står "det bästa vi har är verandan". 

Och det var den lilla rundturen. Hoppas på många sköna sommardagar här!

31.05.2019 kl. 15:32

vecka tjugoett, rätt och slätt

Hej från vecka tjugoett samt vår gård i en rejäl vårskrud. Tänkte visa er vad vi pysslat med under veckan som gått här på Sutarkulla: 

Låt inte denna idyll lura er, denna vecka har varit riktigt knegig när det kommer till att få V att sova dagssömn. Ja, ni ser ju fötterna som glatt viftar där i vagnen. Kan eventuellt vara att jag en och annan gång pressat ihop tänderna och väst fram ett deseperat "men hur svårt ska de va att sova lite?!" - kan meddela att den metoden inte fungerade ifall någon mot förmodan skulle ha trott det. Antagligen är de hans två första tänder som är på g, som spökar och stör sömnen. Kämpigt att vara liten. 

Allt som oftast har det slutat med att jag har fått kapitulera, vi har gått in och jag kört ytterligare en runda av underhållning och försök att trötta ut bebusen och slutligen fått honom att somna i vår säng. 

En mycket tacksam grej denna vecka har varit att både min pappa och svärmor haft semester, så jag har haft rejält av sällskap att dricka kaffe och äta lunch med. En dag stod även loppis på schemat och jag stod bland annat och övervägde ett köp av denna stora väggbonad. Hade varit kul med något liknande maffigt på väggen i vår sal, måste bara hitta en med rimligt citat. 

Annat jag gjort denna vecka har varit att öva mig på att baka gårdens paradbakverk - drömtårta, och det blev faktiskt riktigt bra denna gång om jag får säga det själv. Nu kan farmor sova lugnt, husets fikaframtid är säkrad. 

Har även beundrat vårt äppelträd som står i full blom samt vår nya, tjusiga vimpel med Karis stadsvapen i flaggstången. 

En dag fick jag och Vidde besök av dessa två. Ebba har vi ju träffat förr, men denna gång hade hon dessutom tagit med sig sin valp på visit. Fick veta att någon av dem tydligen lärt sig öppna stängda dörrar och sedan smet de båda iväg på rymmen. Ändå hemskt gulligt litet rymmarstråt.

I fredags tyckte jag det var rimligt att unna mig själv en fin bukett. Frågor på det?

Till kvällen fick vi besök av goda vänner och ställde till med pizzakalas, försenad påskäggsjakt och så en himla massa vattenmelon som pricken över i:et. Piffade till den en aning med bär och smält choklad så den skulle passa pizzatemat. 

När gästerna hade åkt hem hittade jag detta meddelande i gästboken. Smalt till en blöt pöl och rann ut på golvet, ut över tröskeln och trappan, ner i gräset och landade slutligen i pionrabatten. Typ. En annan gäst hade plitat ner "Jag tykkär om kattorna. Och keks. Och er." - väldigt rimlig prioriteringsordning där. 

På lördagen hängde jag och Vidar på Bruksrundan i Åminne. Pappa hade snällt bett om lite bilder, och då jag precis som han inte är den som säger nej i första taget var det bara att pallra sig iväg. Ändå mysigt att nästan hela familjen var involverad. Mamma, pappa och Linus som funktionärer och Kisse, Macke och Samira som deltog med sina motorcyklar. Ja, och så jag och Vidde Kvist på ett hörn också. 

Efter allt häng med motorcyklarna var det dock dags att snabbt ta sig hem, svira om till feststassen och dra på namngivningsfest för lilla Agnes. Trevligt att någon gång få tillfälle att använda de där lite mer opraktiska men ack så fina plaggen i babygarderoben. 

I slutet av veckan har det börjat snöa äppelblomsflingor över gräsmattan och syrenen har slagit ut i blom. Den ena blomsterprakten avlösen det andra, med andra ord. 

Idag, söndag, har vi haft en extremt skönt dag och hade med stora bokstäver skrivit "INGA PLANER" i vår kalender. Till och med vädret var på vår sida och gav oss regn, så kändes lite som att alla måsten rann av oss på samma gång. 

Efter en lite motig sovvecka somnade även Vidar snällt och fint till sin förmiddagslur, så vi passade på att duka upp frukosten på verandan och lösa korsord tillsammans. 

Till eftermiddagen kidnappades Vidar av sin farmor och jag och Kisse fick tid att hitta på något ett par timmar och valet föll på att gå och äta mat på Oswald's, som vi inte fått tillfälle att besöka förän nu. Vi beställde in en varsin grekisk tallrik och till efterrätt hade de roligt nog banana split på menyn som Kisse inte var sen att haffa, medan jag fick ett litet berg av pavlova framför mig. Riktigt god mat, men hade lite svårt att förbise att de döpt rubriken för efterrätterna på sin meny till "sweet & sexy". Varför?! Förstår inte hur det skulle öka efterrättsförsäljningen. 

Avslutade naturligtvis våra söndagsbestyr genom att gå och rösta i eu-valet och åkte sedermera hem för att ta en varsin tupplur innan minstingen återvände. Mycket skönt avslut på veckan med andra ord. Och tänk, nästa vecka är det officiellt sommar. Det ni! 

26.05.2019 kl. 19:22

om en liten loppisskörd

Gick på loppis häromdagen och kom hem med en fin liten bunt med fynd. Bland annat en gammal pall som passade perfekt in i färgskalan på verandan och ett paraply som rekvisita för regniga bröllopsfotogrferingar. Besökte Loppis Trollet, som just nu har en massa fint inne, speciellt i möbelväg. Hittade några skåp och väggbonader jag stod och dreglade över ett tag, men de fick bli kvar denna gång. Kan hända att jag måste åka tillbaka och överväga ett köp ännu - ett av skåpet hade gjort sig så himla bra i Vidars rum. 

Min sedan tidigare ganska stora spelsamling fick ytterligare tillökning. Vår gamla version av Mastermind är även det fyndat på loppis, och börjar vara ganska skruttigt så blev glad över denna nyare version. Måste bara hitta någon som vill spela det med mig, då "vissa" - nämner inga namn, aldrig vill spela det med mig då "vissa" alltid förlorar, hehe.  

Hittade även ett fint gammalt memory med bilder på djur. 

Ytterligare då? Jo - mjuka barbapapalakan till Vidar som nog kommer i användning så fort han uppgraderas till ett stort täcke. Lär ju dröja ett tag, men vi kan vänta - visst? Dessutom två säckar som jag tänker att skall användas i sommar på en eller annan fest som stafettmaterial. 

Vaser kan man inte ha för många av, så två stycken i klart glas fick följa med för att komma i bruk till sommarens buketter. Ett decilitermått, då det alltid är bra att ha ett extra samt några emaljskålar som jag överväger att katterna skall få ha som matskålar. 

Slutligen två små mässingfåglar som blir fint pynt till verandan. Lite oklart för mig vilken typ av fåglar det är men förseställer mig en svan och en trana - bägge finns det ju gott om här kring vår gård. 

22.05.2019 kl. 12:13

på utfärd i ett narcisshav

För några dagar sedan passade vi på att besöka Gullö Gårds blomdal innan de stängde för denna lilla säsong. De håller alltid öppet ett par veckor i maj medan blomningen av de tusentals narcisserna är igång. 

En var ju inte sen med att placera sin lilla humla mitt bland blommorna i ett tappert försök att få till en bild innan han rev ner tag i alla blommor som fanns inom räckhåll.

Vi hade ypperligt sällskap i form av min mamma. 

Fult var det ju inte!

En liten selfie (eller två) mitt i blomhavet var oundvikligt. 

Plötsligt hojtade mamma till av förtjusning, vad var det hon såg?

Jo, denna lilla skara av pärlhyacinter. Då vi stod vid ett HAV av narcisser. Gulle-mamma. 

Ja, om det var oklart var det helt enkelt ett fantastiskt fint litet promenadstråk. Här hade det ju inte varit helt fel att smälla av lite porträttbilder exempelvis. Platsen fick mig osökt att tänka på det gamla muminavsnittet då muminmamman får en hel blomdal. 

Och det var den lilla utfärden! Väldigt mysigt med små pärlor som denna plats i ens närmiljö. Tänker att det skall få bli min och Vidars målsättning denna lediga sommar, att upptäcka en massa trevliga ställen runt omkring i Raseborg. 

 

21.05.2019 kl. 22:25

när åtta månvarv surrat förbi

Ett, tu, tre - så hade den här lilla spillevinken plötsligt blivit åtta månader gammal. Som tidigare är han för det mesta riktigt go' och glad, trots att vi på sistone även fått erfara lite gnälligare humör mellan varven vilket jag misstänker främst beror på tänderna som börjat ploppa upp.

Det mest spännande nya inslaget i detta lilla liv är väl ändå kanske att vi flyttat Vidars säng till hans egna rum och numer sover han där om nätterna. Tycker kanske själv att det känns aningen tidigt för en så liten person, men i och med att vi kommer allt närmare sommaren gör kvällsolen att salen som vi använder som sovrum just nu är superljus om kvällarna, vilket försvårar läggningsprocessen. Vidars rum har däremot förmiddagssol, så det passar perfekt med tanke på nattningen då det både är svalt och mörkt i rummet då han skall nattas. 

Sömnmässigt är hans rutiner ganska sköna just nu, då han somnar vid sju-åtta på kvällen och vaknar så gott som undantagslöst 6.50 varje morgon, med ett tidigare uppvak på morgonnatten för att äta lite innan han somnar om. Så ur den synvinkeln passar eget rum ändå ganska bra, då vi inte måste springa av och an till hans rum så hemskt många gånger per natt. Bara man själv skulle ha nog med vett att gå och lägga sig tidigt skulle man ju få riktigt gott om sömn, men är inte riktigt där i mina prioriteringar ännu. Eftersom han kräver min fulla uppmärksamhet om dagarna är det skönt att få växla ner och ägna mig åt mitt eget några timmar om kvällarna. 

 

Fart är det på honom också, trots att han inte riktigt hiffat hur han skall ta sig fram ordentligt. Det hindrade dock inte honom från att ge mig en rejäl utmaning att ta månadens bild då han svängde och krängde omkring konstant då han lades ner på rygg. Fick slutligen ta till tricket att visa babblarna ur min telefon som jag höll upp med ena handen medan jag fotograferade med andra för att få honom still den lilla stund som krävdes för att få till bilden jag ville åt. 

För drygt en vecka sedan lärde han sig att lyfta upp hela kroppen med stöd av knäna och raka armar, så gissar att det inte dröjer länge innan vi har en liten krabat som kryper och krälar fram längs med golven här hemma. Nackdelen med att bo så stort som vi gör, är att här finns verkligen SÅ mycket att babysäkra. Får nog lov att ta en grundlig genomgång så småningom. 

För att det inte skall bli för mycket babybabbel tror jag vi lägger punkt här, och kilar vidar, som Vidar så fint försöker illustrera på den sista bilden. 

20.05.2019 kl. 22:25

det första morsdagsfirandet

I söndags var det ju morsdag, som känt. Satt en stund och funderade över om det är ok att inte särskriva det då jag tycker att "mors dag" klingar helt fel i mina öron, men så kom jag över detta skriveri och känner att sammanskrivningen ändå är relativt allmän på den här sidan Östersjön då tänker att det får duga. 

Nåväl, tillbaka till söndagen. Hade hela veckan upprepat mantrat "kom ihåg att jag på söndag vill äta frukost på verandan", så medan papporna i sällskapet fixade med den detaljen ägnade vi övriga i sällskapet vår tid till att lägga minstingarna och sova sin förmiddagstupplur. Passade på samma gång på att promenera över med en bukett vitsippor till min egen mamma genast på morgonkvisten, det är ju ändå obligatoriskt en dag som denna. 

När barnen sussade sött, slog vi andra oss ner vid bordet till detta goda. 

Hej från en färsk morsdagsfirare! Den uppmärksamme kanske minns att jag önskade mig frukost på sängen, men det förvägrar min man mig av principskäl, så fick nöja mig med det nästbästa alternativet, hehe. Kanske ändå helt okej med tanke på att vi hade sällskap - hade ju varit lite väl meckigt att tränga ihop oss alla fyra i sängen med ovanstående dukning.  

Det var verkligen väldigt mysigt att få fira dagen i sällskap av vänner och då blev det ju även dubbla inslag av små söta gester. Som denna lilla blominstallation på påläggsfatet..

.. och hjärtformade scones som Niku svängde ihop. 

"Miilo, fota nu - mitt kaffe ryker!" - skönt att ha kompisar som tänker på ens bildmaterial till bloggen. :-) 

En ganska nöjd verandafirare, skulle jag våga tro att vi ser här. Var kanske inte riktigt lika nöjd kvällen innan då jag hetsade på med att få upp de sista gardinstängerna - men klart värt det i efterhand ju! Och lovade att han sedan skulle få se på ishockeyn utan att jag stör så känner att vi båda fick en ganska bra deal. 

Så småningom vaknade barnen, klart att de inte ville missa festen liksom. 

Eftersom våra gäster skulle åka hem och sedermera sitta på tåg en stor del av dagen, tyckte vi att en bensträckare i form av en liten utflykt var på sin plats efter frukosten. Raseborgs slottsruiner fick bli vårt mål, då det var närmast av våra alternativ.  

Kisse fick lov att ta motorcykeln så att vi andra skulle få plats i bilen, därav denna mundering. Med två babyskydd och tre vuxna i en bil kändes det skönt att ha uppgraderat oss till en rymligare version (speciellt med tanke på att ena framdörren på förra bilen hade gått i baklås och man måste klättra in genom fönstret eller förarsidan om man ville in i passagerarsätet). 

Ställde oss aningen tveksamma till den förhöjda inträdesavgiften till borgen, men blev positivt överraskade av de nya intressanta infoskyltarna som kommit upp kring borgen. 

Tar tillbaka allt jag skrev för två inlägg sedan om hur jag och Sara slutat matcha varandra. Var ju en ren och skär lögn när man kollar på denna bild då vi bär liknande rockar, tofs på huvdet och som kronan på verket ännu STÅR på liknande sätt. Ändå komiskt med tanke på att vi inte ses så ofta, hur skulle det inte se ut om vi t.ex. bodde ihop en längre tid? Vore det bara tatueringarna som skiljde oss åt? Ingen vet.  

Om ett år eller så tycker förhoppningsvis barnen att dylika utflykter är lika kul som vi andra. 

"Nej, vi liknar inte alls varandra". Eh. 

En annan mycket trevlig grej var denna nya stig som gjorts upp bakom slottsruinen. Tänker mig att den är ännu mysigare om några veckor när grönskan kommit igång ytterligare. 

Sedan var det bara att snällt lyda våra mini-skalmans som tröttnade på att vara på utfärd och åka hem igen för att skrapa ihop en sen lunch av alla rester vi hittade i kylskåpet. 

När vi hade vinkat av våra gäster vid tågstationen var det bara att styra kosan hem till mina föräldrar där morsdagsfirandet fortsatte med familjen. 

Sådan mor.. 

.. sådan dotter! Ingen avikelse på spexfronten i denna familj.

Sedan lite obligatoriska foton på mamma med alla sina barn. Ändå ganska välproducerat, om jag får säga det själv. Bra jobbat mamma!

Och sedan barnbarnen. Känner att Jolanda och Vidar har lite att lära från Leonels starka poseringsgame. 

Och det var ungefär den morsdagen! Hurra för alla mammor, men också andra fantastiska kvinnor en har i sitt liv. Vore ju inte mycket till liv utan dem.

17.05.2019 kl. 10:00

om ett hej från vår nya veranda

Hej från byns soligaste veranda! Alltså. Sedan vi piffade till denna lilla vrå av huset steg mysfaktorn med sjukt många procentenheter och kunde nästan hänga här jämt. Den nya nyansen på väggarna och de vita fönsterspröjsen har gett ett rejält lyft och gör att rummet känns så mycket lugnare och luftigare. Skall visa hur det blev lite senare, har bara lite småfix kvar. 

Vidar överraskar just nu med en ovanligt lång eftermiddagstupplur och jag har både hunnit lyssna på podd, dricka kaffe och lösa korsord i lugn och ro. Har även passat på att njuta av det otroliga vårvädret som pågår där utanför fönstret samt försökt komma underfund med vad jag skall ta mig till med blomrabatten intill husväggen. Den har ju sett bättre dagar, som ni kan se. Rafflande hörni! Men väldigt tacksamt. Är ju inte varje dag han är på lika bjussigt sovhumör. Och i samma stund som jag skriver detta, hör jag naturligtvis hur han vaknar igen. Så, adios - plikten kallar!

15.05.2019 kl. 13:52

besök som gör en glad, vitsippspromenad och kakor av choklad

Vi har haft en långhelg med det mysigaste av sällskap eftersom Sara, Niku och deras lilla Alma varit på visit hos oss. Största delen av tiden har gått åt till att koordinera kidsens sovstunder och matning och däremellan har man tankat sig själv med kaffe eller mat - men några små utflykter hann vi ändå få till. 

Åldersskillnaden på Alma och Vidar är väldigt liten så de har varit ett alldeles ypperligt sällskap åt varandra. Notera gärna att jag och Sara har övergått från att matcha varandra till att göra det med våra avkommor istället, hehe. Inte för att vara den som är den, men nog är de ju gulliga så det förslår. 

På lördagen fick kameran hänga med och vi började dagen med dunderfrukost. Viktigt så en orkar vara social och ta hand om barn hela dagen men också väldigt mysigt givetvis. Undertecknad var kapten över denna måltid så det fick bli skålar med smoothie, fyllda croissanter och frukt. 

Dagens största överraskning måste ha varit då vi plötsligt hade en liten, blöt hund sittande på trappan. Efter en del detektivarbete fick vi reda på att det var Ebba som bestämt att besöka oss från en av grannbyarna. 

När hunden var återlämnad, alla barn matade, påklädda och relativt nöjda och glada hoppade vi i bilen och bestämde oss för att göra Ekenäs med vårt entourage. 

Guidade våra pappor med barnabärarhöfter ner mot gränderna i gamla stan.. 

.. och landade föga överraskande på min gamla arbetsplats, Café Gamla Stan, för att mumsa på traktens godaste chokladkaka och annat gott. 

Vissa i sällskapet blev lite trötta och fick ta en paus bland soffkuddarna. 

Vi hade lite otur med vädret då det började regna, men vi insisterade ändå på en snabb, liten tur ut på Ramsholmen innan vi åkte hem igen.

En vill ju inte missa vitsippsblomningen och det var ju inte direkt fult att titta på.

Tre glada ute på tur. 

I väntan på att Vidde blir tillräckligt stor för att plocka vitsippor till mig får jag snällt plocka mina egna morsdagsbuketter. 

Mycket nöjt barn med vitsippa kan vi kalla denna bild. 

Bara. En. Bild. Till. 

Efter ett litet tag fick vi dock konstatera oss besegrade utav regnet samt barnens begynnande låga energinivåer så det var bara att traska tillbaka mot parkeringen och styra kosan hem igen. 

Väl hemma var det skönt att kunna dela upp sig lite med fyra vuxna i sällskapet. En hämtade in ved och tände eld i spisarna, en annan höll koll på barnen medan en tredje passade på att ta en dusch. Och jag vevade ihop en ugnsfetapasta för ett halvt kompani. Därefter blev det "fri lek" för samtliga som fortfarande var vakna, såna stunder behövs också efter en hel dag av socialt häng. 

14.05.2019 kl. 21:27

om att snart ha dem här

Det är nästan ett år sedan vi senast sågs.  Vi hade lyckats pricka in en helg då samtliga i sällskapet var lediga och vi bilade upp till Vasa. Det var förvånandsvärt varmt för att vara juni och vi vadade i havet vid gustavborgsparken. 

Syrenerna blommade för fullt och vi begav oss ut på små äventyr tillsammans. 

Träffade bland annat en mycket trevlig katt på en restaurang vid havet. 

Dessa två! Såna pärlor till personer utan dess like. Har bara blivit ännu mer förtjust i hela Österbotten sedan jag träffade dem. Eller i och för sig kan det ju hända att min lilla romans till denna del av landet började i och med att jag träffade Sara för det var ju året därpå som jag sedermera flyttade till Vasa. 

Jag och Sara lärde ju känna varandra när vi gick på folkhögskola tillsammans, i år blir det tio år sedan! Minns att jag stundvis kände mig lite skeptiskt till linjen jag gick på, då det i vad man fick ut kunskapsmässigt i förhållande till vad det kostade var lite sisådär mellan varven, men skulle inte byta út året för en sekund så här i efterhand. Det var ett hemskt roligt år med många goda skratt, allsång till disneylåtar i klassrummet och en drös knasiga fester. Och så fina vänskapsrelationer naturligtvis! 

För att återvända till min kärlek till Österbotten, en liten, liten stund: alltså denna typ av hus! Så otroligt fina! Och finns knappt att skymta här nere i söder. Drömhus. Men bor ju i ett näästan liknande, så får ta och nöjda mig med det helt enkelt. 

Avslutningsvis en liten bild då vi står och poserar med varsin putande mage. Tänk! Nu har vårt lilla gäng vuxit med två  små personer. Och snart är vi alla samlade, i mitt kök och myser framför vedspisen tillsammans. Fint som snus!

09.05.2019 kl. 11:15

att ha bäddat för en liten gäst

Hej och välkomna till ett litet inredningsinlägg sponsrat rätt och slätt av vår vind. Eftersom jag älskar att fixa i ordning för gäster och vi väntar nattbesök till slutet av veckan har en del av denna veckas program varit givet, nämliget att bädda rent och göra fint i gästrummet. Är ju den som kan bli lätt stött av att en gäst skulle somna på soffan med knappt en filt, så då är det bäst att börja i tid så det blir ordning på torpet.

Eftersom en av gästerna är i Vidars ålder, var en säng till lillen givet att få i ordning. Ville mig minnas att jag sett en spjälsäng uppe på vår stora vind bland alla lådor, gamla möbler och pinulker, så gick upp och tog mig en titt. Och mycket riktigt, där stoltserade denna fina gamla säng bakom lite bråte! Knölade ut den, putsade upp den och så fick den ta plats i gästrummet. 

Ja, ångrar mig lite att jag inte fick tummen ur förra sommaren och förberedde denna säng redan till Vidars ankomst. Är ju så mycket finare än där helt vanliga ikeasängen han har just nu. Men bra att den kommer till användning nu i alla fall!

Bäddade med mjuka muminlakan som vi fått ärva och några av Vidars mjukisdjur. 

Sänghimlen och mobilen som ursprungligen stått i Vidars rum, men som just nu saknar sin säng då vi har spjälsängen i samma där vi sover, fick också flytta upp till gästrummet. 

Här skall man väl kunna sova gott hoppas jag. 

Tack vinden för att du återigen bistod oss med en fin gammal möbel, och tack för att du tittade in här i detta lilla krypin av internets universum. Nu väntar vi ivrigt med VIdde på att gästerna skall anlända!

08.05.2019 kl. 07:22

realtidslördag

Hej från denna kväll som känts underligt lång. Vidar somnade strax efter klockan sex, så känns som att vi haft oceaner av egen tid. Har tagit väl vara på tiden genom att sitta och skrolla genom nätet i jakt på nya gardiner, eh. 

Har haft en dag med "INGA PLANER" inpräntat med stora svarta bokstäver i kalender och var och en har pynjat på med sitt. Vidar har hängt med sin farmor, Kisse valde att storstäda huset och jag har gått loss med maskeringstejp och färg på verandan tillsammans med pappa och lillebror som kom till  min undsättning. Hade ju någon gång i vintras en dröm om att kunna fira morsdagen i vårt blivande nya sovrum, men den tanken fick jag med tiden snällt förkasta. Istället har jag tagit sikte på att förnya vår veranda, så här lagom en dryg vecka innan jag hoppas kunna njuta av morsdagsfrukost där. 

Var dock måttligt road när jag fick veta att taklisterna skulle målas över efter att jag spenderat någon timme på att noggrannt tejpa kanterna kring alla lister och fönster, så vi fick börja måleriprojektet med att riva ner all tejp jag klistrat upp. Suck. Nåväl, man lär så länge man lever, heter det väl. 

Ute i trädgården har det äntligen börjat grönska riktigt ordentligt. Tack vare famors finurliga planteringar ploppar det upp bland annat tulpaner, pärlhyacinter och narcisser lite här och var i trädgården. Har haft en tanke om att förnya en del av rabatterna, men samtidigt vill jag inte förstöra växtplatserna för blåsipporna, snödropparna och allt annat som dyker upp under våren.

"Släktträdet" har också börjat blomma nu, så måste passa på att njuta av det, den lilla stund som blomningen pågår. Har gjort en mental notering att detta år måste bli året jag får till plantering av något till litet träd som blommar trevligt om vårarna. 

04.05.2019 kl. 21:56

första maj med ballonger, lösglass och yrväder

Tänkte skriva att vi firat en lugn och skön valborg med familjen, men får nästan ta tillbaka den första delen. För lugnt är det precis inte med tre småttingar som sladdar kring huset i hundrafemti kvällen igenom. Eller ja, Vidde hålls än så länge relativt väl på plats och ställe, men nästa år gissar jag att han gasar på minst lika mycket som sina kusiner. 

Hintade lite försiktigt att det första maj vore all-ehe-deles ypperlig dag att ställa till med pannkaksfrukost och jag behövde inte bli besviken. Okej, var inte alls försiktigt. Sade rakt ut att jag vill ha pancakes, basta. Säkrast så, annars är det mycket möjligt att de där mellan raderna-antydningarna inte noteras överhuvudtaget. Hade lite frukt och bär hemma som lämnat över från festligheterna kvällen innan, så frukosten blev således lite extra festlig. Inte mig emot! 

Försökte få till en liten första maj-bild, men motiven hade så  mycket spring i benen att det här var det närmsta vi kom en lyckad bild. Ändå ganska beskrivande, tycker jag. Så mycket spring i bena på dessa två filurer. 

Sedan blev det majlunch med familjen!

Bland annat en god laxcheesecake serverades. Leonel stod för bordsdekorationen i form av en blomma han knyste från vår trädgård. 

På eftermiddagen fick vi barnvakt en stund och jag passade på att fortsätta på projekt Måla Om Verandan. Det tar sig! Bara fönstren fått sig ett par lager till är det pilligaste jobbet över. 

Lite senare blev det dags för en viktig majtradition: årets första lösglass! Sorgligt nog ligger den enda glasskiosken i Karis vid bensinstationerna, så miljön är verkligen inte den mysigaste - men däremot var utbudet av smaker mycket bra med många av mina favoritsmaker.

Vids hade även valborg till ära fått sin allra första ballong, vilken roade honom mer än vad det ser ut på bilderna.

Och det var ungefär så vi inledde maj i detta hushåll. Välkommen våren! 

03.05.2019 kl. 09:20

glada vappen!

I år blir det likt som i förra året, då dessa bilder är tagna, ett småskaligt vappfirande med familjen. Med god tur får en kanske klämma i sig en liten struva eller lite bubbel och hoppas starkt på att årets första lösglass skall förtäras imorgon. Inga storslagna planer med andra ord, men det känns helt okej. 

Nästa år är Vidar så pass stor att man kanske skulle få ställa till med en liten maskerad (år ju ändå bästa högtiden för det)? Ja, så får det bli! Bäst att börja mjuka upp mannen vid den tanken redan nu. 

Glad valborgsmässoafton!

 

30.04.2019 kl. 15:20

påskdagen med födelsedagsfireri

Här ligger vi lite efter i uppdateringen, så innan vi vänder månadsblad och firar vappen backar vi bandet tillbaka till påskdagen. I år råkade den infalla på Kisses födelsedag, så det var givet att hans present kom i äggförpackning. 

Vi skramlade ihop ett litet sällskap och åkte till Köttkontrollen för att fira dagen med lunch. 

Restaurangen har varit stängd ett tag på grund av ägarbyte, men nu hade de äntliget slagit upp dörrarna igen! 

Hade egentligen siktet inställt på brunch, men det serverar de inte förrän till sommaren så landade slutligen på en portion köttbullar med mos i menyn. Typiskt att man blir sugen på något man lika gärna kunde göra hemma, men det var mycket, mycket gott!

Vidde skålade med vatten dagen till ära. 

Sedan åkte vi hem för att duka fram till ett litet kalas. 

Blev ingen födelsedagstårta i år (behövde fortfarande lugna nerverna från fjolårets kinderkaka, haha) - men knåpade istället ihop några minipavlovas då vi hade äggvitor överlopps och så serverade vi lite fruktspett och brunchrester från dagen innan. Bra så. 

Det blev snabbt tjoigt och tjimmigt runt bordet då fyra små barn hörde till kalassällskapet.

Bland annat skulle spel spelas... 

... och föräldrar busas med (eller var det tvärtom?).

Jennifer var också med och firade! Måste alltid passa på att haffa hennes sällskap då hon råkar vara söderut i landet. 

En liten familjebild insisterade jag också på att ta. Svårt bara att få alla att titta in i kameran på en gång. Men så är det ju med alla familjebilder, hör alltid till de svettigaste jobbuppdragen att få. 

När alla andra gäster hade åkt hem satte vi oss med Jennifer och spelade en omgång galenpanna, men med Game of Thrones-tema. Försöker för övrigt undvika internet så gott det går idag, så man inte snubblar över några spoilers från avsnittet som släpptes idag. Har på känn att en hel drös favoritkaraktärer dör. Buuhu. 

Och det var ungefär det födelsedags- och påskdagsfirandet. Mycket nöjda med dagen, som ni kan se!

 

29.04.2019 kl. 12:51

den stora påskjakten

Dags att hoppa tillbaka till påskafton och den stora påskjakten, för ser man på! Där bland scillorna hade visst påskharen lämnat en korg med ägg. 

Klart en ställer upp och hjälper till att gömma dem! 

Så sedan pilade jag runt i vår trädgård och gömde närmare 150 ägg, skatter och olika ledtrådar.

Buskar, blomkrukor och rabatter var exempelvis bra gömställen. 

En chokladhare fick åka upp i flaggstången! Väntade med spänning på att någon skulle lägga märke till den, men den hittades inte förän slutet av jakten då en och annan extra ledtråd delades ut.

Årets påskris på trappan fick bli pyntat med små vimplar, eftersom jag inte kunde hitta fjädrar som garanterat var konstgjorda. 

Sedan började skattjägarna anlända, en monsterkyckling från Island till exempel!

När alla var på plats var det äntligen dags att börja jakten. Men första uppgiften var att fånga Kisse som nästan sprang iväg med alla kartor. 

Som tur överlistade våra små jägare honom och letandet kunde börja!

Alla deltagare fick en karta med ett eget område på gården där de skulle leta efter sina påskägg. 

Hade uppmanat gästerna att man gärna fick anlända i valfri "påskjägarmundering" och blev inte besviken på exempelvis denna utstyrsel. 

Även min mamma kan man alltid räkna med, här mycket nöjd över sitt äggfynd.

Blev en och annan välfylld kaffekanna kan vi väl konstatera.

Vidde Vids följde med spektaklet på tryggt avstånd i fammos famn. Men bara att vänja sig för oj, vad många skattjakter han ännu kommer få vara med om under sin uppväxt.

Slutligen lade Macke märke till haren i flaggstången och alla skatter på gården kunde konstateras hittade. 

Slutligen skulle ledtrådarna pusslas ihop. 

De gav riktningen raka vägen till "Trollskogen", vilket de flesta i sällskapet hade koll på var låg, efter sommaren då vi hade café.

Så det var bara att bege sig vidare, ännu var inte skattjakten över!

Framme i skogen möttes gänget av denna syn. 

En kista full med godis! Barnen klagade inte, om vi säger som så. Och undertecknad avsade sig allt ansvar för eventuella sockerdippar senare under dagen, hehe. 

 

Sedan plundrades kistan på innehåll och det blev kaffe- och saftbjudning i skogen innan jakten ansågs över. 

Ett stycke person som antagligen en och annan gång frågat sig själv vad det är för knäpp familj han egentligen gift in sig i. Men efter att ha fått skaka på huvudet och sucka djupt en gång eller två brukar han för det mesta gladeligen vara med på våra upptåg kan jag intyga. 

Så splittrades jägarskaran och alla fortsatte påskfirandet på eget håll. Själva gick vi  upp till mina föräldrar för att ta del av en dignande god påskbrunch. 

Tack till alla som var med!

26.04.2019 kl. 19:17

långfredag med påskbrasa på ravals

I fredags var vi bjudna på påskbrasa i grannbyn, så vi lastade vagnen full med mat, korv och varma kläder och begav oss av längs med sandvägen. 

Små vårsolar tittade fram längs med vägkanten. 

Jag var påskredo och kittad med ett välfyllt påskägg.

Efter ett litet tag var vi framme vid vår destination ravals och möttes av vårigt pynt vid grinden. 

Vi slog oss ner kring elden tillsammans med de andra gästerna. 

Värdinnan Amelie hade dukat fram ett digert knytkalasbord. 

Två påskfirare med varierande känslor inför att tillbringa sin fredagskväll utomhus framför en brasa. 

De hade ordnat med påskäggsjakt, så undertecknad blev givetvis mycket ivrig.

Jag fick assistans av Leonel och vi begav oss genast av för att spana efter äggömmorna. 

Yes! Hittade ett! 

Som följande programpunkt gick vi för att hälsa på fåren.

De blev väldigt nöjda över de torra brödkanterna vi delade ut. 

Förtuom hönsen, som jag tidigare talade om, skulle jag även väldigt gärna fylla sjöhagen här hemma med ett gäng får. Är något ytterst hemtrevligt med det djuret enligt mig. 

Vidar sken som Nådendals sol då han fick hänga med mormor och morfar. Det är den effekten de har på sina barnbarn. 

Tack och bock för en mycket trevlig tillställning, vi kommer gärna igen!

På vägen hem fick vi sällskap av Jolanda, som är en riktigt liten kämpe när det gäller att promenera. Inte ett knyst om att hon skulle ha varit trött i benen - sin ringa ålder till trots, utan vinkade glatt och hojtade hej hej till traktorerna som körde förbi. 

Gick förbi en liten skog av videkissor. 

Väl hemma igen möttes vi naturligtvis av den sedvanliga välkomstkommittéen. 

Och det var den långfredagen i ett nö... äggskal. 

23.04.2019 kl. 19:59

 

 

 

 

 

 

Miilo kallas jag av de flesta, men går under Emilia Nyberg för de som vill vara mer officiella. Här skriver jag om livet som kreativ mångsysslare, småbarnsmorsa samt livet på landsbygden. Bland annat. Gillar katter, kaffe, Kisse och Karis. Kokosbollar är också gott. 

 

Du hittar mig även på följande plattformer:
Instagram: @miltonmiilo, @sutarkulla
& @fotografemilianyberg
Facebook: Fotograf Emilia Nyberg
Hemsida: emilianyberg.com

Kontakt: 
elt.nyberg[at]gmail.com eller
fotografemilianyberg[at]gmail.com



bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Senaste kommentarer

☰ meny