Hur bra på en skala är inte samtal som "Hej, vad gör du, skall vi fara och spela krocket?"? Har sagt det förut, och säger det igen, spontana utflykter och äventyr är så jäkulis bra. Nåväl, hoppade i byns bästa cruisbil med Ida och åkte in till stan (in till stan = Karis, inte Helsingfors) och plockade upp Riina.

Vårt mål var ön i Pumpviken, ett alldeles utmärkt utflyktsmål som man besöker på tok för sällan. Är ju hur fint som helst där.

Vi ställde i ordning spelet.


Taggade för match!

Jag passade på att matcha min spelfärg med skorna, så att jag inte ens i misstag skulle slå iväg fel krocketbollar.

Det hela slutade med att Riina drog iväg så tusan, och jag och Ida hamnade rejält på efterkälke.


Efter två omgångar fick det vara nog, och efter att ha suttit och sugit in den sista kvällssolen for vi vidare till Serendi för att spela biljard. Dock mötte vi lite bekanta, så det blev inget av den matchen, utan vi hängde med dem istället. Biljarden får bli ett annat fredagsäventyr.

I morgon tänkte vi oss bastukväll och kanskekanskekanske lite dans, men bara lite. Knäppt hur det alltid skall börja rycka i dansbenen den här tiden på veckan, fast man egentligen inte alls hade tänkt så från början.

Tisdag. Har stigit upp i gryningen för att åka till Helsingfors och skola. Beundrat staden och tänkt förlåt, förlåt för att jag någon gång inte tyckte du var vacker. Ätit dominokex i en näst intill tom lägenhet. Fungerat som kamerakurir. Tjuvåkt tåg. Lyssnat på senaste tillskottet i skivsamlingen, Hermanni Turkki. Och förmodligen dragit på mig en lätt flunssa efter helgens grillning. Med det kan jag leva med, hade roligt.

Finns ju så sjukt många bra kvällar att välja på, men tar midsommaren 2011. Jag och allra längsta barndomsvännen Jennifer tröttnade på allt vad heter nu-måste-vi-hitta-en-fest-med-våld och valde att åka ner till hennes sommarstuga i Dragsfjärd istället. Njöt, åt massa god mat, rodde ut till en klippa där vi satt och spelade gitarr, band blomsterkransar och på kvällen cyklade vi 10 kilometer till Kasnäs och smög in på logdans bakom scenen.

Resan till Amsterdam med klassen från folkhögskolan var nog något jag kunde göra igen. Åtminstone med samma resemål, Amsterdam var alldeles fantastiskt vacker stad på alla sätt och vis.

Har inte haft några svinjobbiga perioder skulle jag våga påstå. Brukar låta bli att sätta mig i sådana situationer eller sen bara se allt från den ljusa sidan. Men måste jag ändå välja någon tid jag inte vill åka tillbaka till så är det nog högstadieåren. Inte för att det skulle ha varit överdrivet dåligt, men vem vill nu ha mer av hormonstinna, oartiga, svettiga tonåringar? Inte jag i alla fall.

Bilden ovan är tagen under vår prao i Brusaby tillsammans med Ida och Jennifer, som visade sig bli en riktigt rolig och knäpp vecka bland alla djur och cykeläventyr.

Här trivs jag allra bäst

Filmade riktigt lite igår, men tänkte att jag ändå skulle slänga ihop det hela till en kort film. Ungefär så här hade vi det, så himla skönt att kunna sitta ute länge på kvällen och se när solen går ner.

Efter gårdagens strapatser, har denna morsdag mest spenderats som på bilden ovan, fast inomhus. Lite synd på det fina vädret men.

Efter många om och men, tittade solen äntligen fram igår kväll, så då blev det att riva fram vinflaskan och grillen illa kvickt.

Ida har äntligen hittat hem från Tärnaby i Sverige, och var självklart med. En av de bästa sakerna med henne är att hon nästan alltid är med på allt, med hur kort varsel som helst. Superegenskap!

Grilltekniken hade visst rostat lite över vintern..


Platserna runt bordet fylldes rätt snabbt upp av ett gäng bra, glada typer.


Och ännu fler skulle vi bli.




Nixa var på gott humör, nerbäddad under en tjockt lager jackor.


Söta syskonen Mansner.




Shishapipan invigdes också för säsongen.


Ungefär med sån här galen fiilis trängde vi sedan in oss i ett par bilar och åkte vidare för lite dans i nattvimmlet. På tal om dans, tror jag att jag för första gången någonsin på krog dansade med någon som verkligen kan dansa, så där på riktigt. Också en mycket bra egenskap, att kunna dansa.

Jestas. Är nog makalöst kiva att vara tillbaka i Karis igen. Ser fram emot många fler kvällar med grillning på vår gård med härliga personer och studsiga nätter i grannbyn den här sommaren.

..utan den bästa pappa som finns har födelsedag. Grattis! ♥

Och ja, ni ser ju här ovan vem det är som lärt mig mina grymma dansmoves redan för 20 år sedan.

.. och blommor kikar fram i gräsmattan.

Lite lördagshäng med goda vänner i Serendi har jag ändå hunnit med.

Och så gick jag på föreställnignen Änglar och Meloner, som bestod av trolleri, jonglering och lite allt möjligt. Mest gillade jag ändå diabolotricken, mycket skickligt.

Kikat lite på den så kallade supermånen.

Igår åkte jag tillbaka till Helsingfors för att skriva under kontraktet till den nya lägeheten där  jag skall bo i höst. Den är belägen på sjunde våningen och har ett brett fönsterbrede, så där skall jag sen sitta om kvällarna och vinka till Inka som bor på andra sidan gatan.

På kvällen gick jag på konstnärskollektivet De kristallklaras föreställning Isolation. Jag rekommenderar er varmt att gå och se den om ni har möjlighet! En mycket intressant föreställning med en blandning av många olika element. Musiken var dessutom makalöst bra.

En hel massa bilder har hopat sig på min telefon från de senaste veckorna. Först ut en fin lapp på ett elskåp och så min klänning genom Katas kaleidoskåp, ett sådant vill jag också ha, blir så himla fina vyer med såna!

Roliga skyltar finns det gott om. Förbjudet att mata hundfåglar och öl som inte innehåller någon alkohol är väl jo clearly inte helt som de flesta andra öl.

En dag hängde vi mest med fröken Anne i skolan. Föreläsaren blev lite väl i sitt esse under lektionen och lindade in i princip hela mig i bandage.

Så kom plötsligt våren, solen och värmen och med detta även ballonger och nakna rumpor. Hängde lite på balkongen också och läste mumin.

Hela förra veckan jobbade vi sjukt mycket med vårt evenemang Long live Faces, tyvärr blåste det så mycket på själva evenemanget att alla vimplar gick sönder. Klockan 6.30 på lördagsmorgonen när jag åkte till skolan var spårvagnen rätt tom.

Så smällde evenemanget av, som blev jättelyckat med vackert väder, mycket folk och bra musik! På kvällen firade vi att allt var över hos mig, och följande morgon när jag vaknade hittade jag en kasse full med bananer och vindruvor.

Sen kom Vappen som blev spontan och jäkligt bra. Tog ett gäng klasskamrater och typ 8kg nötter under armen och parkerade oss i Koffparken nästa hela kvällen.

Fick min flaska vin att räcka evighetslänge genom att dricka det långsamt, långsamt genom ett långt sugrör som jag hade monterat ihop.

Första maj firades med silliz och knytkalas i Kajsaniemiparken tillsammans med Kulten. Själv bidrog jag med lyckokakor. Gjorde även dagens bästa inköp där: en Tingelingheliumballong för två stycken euroslantar.

Efter hela dagen i parken såg jag inte riktigt klok ut när jag kom hem. Solbränd näsa, check! På kvällen tog vi oss hem till Miira för att bada bastu, lyssna på bl.a. The Smiths och fascineras av en gigantisk kantele som hon hittat i sitt skåp.

Och detta var ungefär slutet på min Helsingforssaga för denna gång. Nu är jag i Karis och har börjat jobba och skall mest njuta av den Västnyländska sommaren och försöka träffa alla vänner och bekanta som brukar hitta tillbaka hem från världens alla hörn lagom till denna årstid.